Folkhälsan värvar ryskspråkiga vårdare – går först intensivkurs i svenska

Då stora finska vårdjättar värvar personal i Filippinerna, försöker Folkhälsan locka ryskspråkiga vårdare. Snart startar den första intensivkursen i svenska för potentiella arbetstagare som redan under kursen ska få in foten hos Folkhälsan.

Folkhälsan försöker åtgärda vårdarbristen genom att locka ryskspråkiga att lära sig svenska. Vd Georg-Henrik Wrede ligger bakom initiativet. Maria Niemelä som har rysk bakgrund är engagerad i satsningen och värvar ryskspråkiga till den intensivkurs i svenska som startar om några veckor.
24.09.2021 06:00 UPPDATERAD 24.09.2021 21:24
Den allt svårare vårdarbristen i kombination med regeringens beslut att höja vårdardimensioneringen till 0,7 vårdare per klient inom äldreomsorgen gör att vårdarrangörerna med ljus och lykta letar efter ny personal.
På finskt håll har stora vårdjättar som Mehiläinen, Esperi och Attendo redan tidigare värvat personal i Filippinerna. Folkhälsan som är den största privata aktören inom äldreomsorgen i Svenskfinland, men liten i jämförelse med de stora finska kommersiella vårdbolagen, har de senaste åren grubblat intensivt var de nya vårdarna ska tas. De inhemska vårdarna räcker inte till.

Ryskspråkiga i stället för filippinare

Folkhälsans vd Georg Henrik Wrede har funderat mycket på ekvationen.
– Behovet av arbetskraft är jättestort och kommer inte att gå att lösa utan arbetskraftsinvandring. Vi har noterat att andra blickar mot Filippinerna, men det ligger väldigt långt från Finland. I stället har vi valt att blicka mot våra närområden, säger Wrede.
Vår nisch ligger i att steget från ryska till svenska är kortare än om man som ryskspråkig ska lära sig finska.
Eftersom den finska lönenivån gör att det inte går att locka vårdare i stor skala från Sverige, Danmark och Norge, riktar Folkhälsan sina blickar mot ryskspråkiga. Inledningsvis försöker man värva ryskspråkiga som redan bor i Finland och kanske senare ryskspråkiga från Ryssland, Baltikum, Belarus och Ukraina.
– Estnisktalande personer som kommer till Finland går in på den finskspråkiga arbetsmarknaden. Men vår nisch ligger i att steget från ryska till svenska är kortare än om man som ryskspråkig ska lära sig finska, säger Wrede.
Innan coronapandemin bröt ut planerade Folkhälsan att börja rekrytera ryskspråkig personal från utlandet. Men pandemin satte temporärt stopp för de planerna. Till att börja med satsar Folkhälsan därför på invandrare med ryskspråkig bakgrund som redan bor i Finland.

Första intensivkursen startar

Här kommer Borgå Folkakademi, Akan, in i bilden. Akan fick i somras koncession och statsandelar för att ordna folkhögskoleutbildning också i Helsingfors. Om en månad startar en intensivkurs i svenska med plats för 10-20 studerande.
Kursen, som ordnas i Arcadas lokaler i Arabiastranden, förbereder studerandena på yrkesutbildning eller arbete på svenska i Finland. Intensivkursen i svenska är en grundkurs som fokuserar särskilt på social- och hälsovårdssektorn.
Sedan tidigare vet jag att studerande från Ryssland ofta är mycket målmedvetna och på ett halvt år kan lära sig en utmärkt svenska.

Målmedvetna

Akans rektor Catharina von Schoultz, som har lång erfarenhet av att undervisa invandrare i svenska, är ivrig över den nya satsningen.
– De som väljs in ska vara redo att jobba hårt. Sedan tidigare vet jag att studerande från Ryssland ofta är mycket målmedvetna och på ett halvt år kan lära sig en utmärkt svenska. Det här har säkert att göra med deras skolsystem. Samtidigt är det viktigt att påpeka att kursen är öppen för vem som helst oberoende av nationalitet, säger von Schoultz.

Gratis språkutbildning

De personer som knyts till Folkhälsan via kursen får studieavgiften på 200 euro per månad bekostad av Folkhälsan. Kursen omfattar 20 veckor heltidsstudier i svenska och fyra veckor språkpraktik på Folkhälsans enheter.
von Schoultz berättar att studerandena kan avlägga ett språkprov vid yrkesskolan Prakticum i vår för att kunna bevisa sina nyförvärvade kunskaper i svenska. Prakticum finns med i samarbetet också av den anledningen att de studerande som redan har en utländsk vårdarexamen i bagaget, via Prakticum och läroavtal, kan validera sin examen och den vägen skaffa sig en finländsk vårdarexamen.
Kira Exell-Paakki, chef för boende och socialservice inom Folkhälsan i södra Finland, är glad över att Folkhälsan redan hittills har lyckats hitta svensktalande personal med rötter i andra länder. Folkhälsan har ingen statistik över andelen anställda med utländsk bakgrund, men Exell-Paakki säger att Asien, Mellanöstern, Ryssland, Estland och Skandinavien är väl företrädda inom personalen. Hon bedömer att andelen anställda med utländsk bakgrund är störst i huvudstadsregionen.

Svårt att nå 0,7

Regeringens vårdardimensionering stiger successivt och ska vara 0,7 vårdare per klient i april 2023. Vissa kommuner, till exempel Helsingfors, har redan det i sin upphandling. Kommuner och privata vårdarrangörer har redan en längre tid varnat att 0,7 är onåbart, helt enkelt för att det inte finns utbildad personal att tillgå. Folkhälsan uppfyller i dag minimum 0,6 vårdare per klient inom heldygnsomsorgen och 0,7 där det krävs.
Hur man nationellt ska lyckas nå 0,7 om ett och ett halvt år är ännu ett frågetecken.
– Det kommer att bli otroligt svårt. Redan nu går mycket av våra gruppledares tid åt till att hitta behöriga vikarier, säger Exell-Paakki.

Värvning i full gång

Maria Niemelä, som ursprungligen själv kommer från Ryssland och har lärt sig finska och svenska, är projektanställd av Folkhälsan med uppgift att hitta ny personal från det ryska språkområdet. I fjol intervjuade hon anställda med ryskspråkig bakgrund som redan jobbar inom Folkhälsan. Avsikten med undersökningen var att bana väg för nyrekryteringar av fler ryskspråkiga. För tillfället är Niemelä fullt sysselsatt med att värva deltagare till intensivkursen som startar om en knapp månad.
Jag har till exempel fått samtal av personer med läkarexamen som är redo att sadla om och bli närvårdare.
– Intresset är stort. Jag är dagligen per telefon eller via digitala kanaler i kontakt med presumtiva sökande. I gallringen kommer vi att prioritera personer som redan har erfarenhet av vårdbranschen. Jag har till exempel fått samtal av personer med läkarexamen som är redo att sadla om och bli närvårdare. Jag har också blivit kontaktad av intresserade med erfarenhet av äldreomsorg, av pedagoger och personer med teknisk bakgrund, berättar Niemelä.
Niemelä, som har 20 års arbetserfarenhet av marknadsföring, är aktiv i ryskspråkiga grupper på sociala medier där hon för fram möjligheten att integreras på svenska och börja jobba för Folkhälsan. Niemelä har också varit en tillgång då Folkhälsan nyligen har lanserat en webbsida på ryska och hon har översatt Folktingets ordlista för vårdare så att den nu finns i svensk-rysk tappning.

ANDRA LÄSER