Forskare vill utvinna energi ur kossornas rörelser – "Vore kanske bättre med en mer aktiv djurart"

Forskardoktor David Blažević vid Tammerfors universitet har som mål att ta vara på den kinetiska energi som uppstår när kossorna rör på sig och använda den till att producera el. Detta vore både praktiskt och miljövänligt, säger han.

– Det finns många apparater som är batteridrivna inom boskapsuppfödning. Målet är att få autonom energi till dem, alltså sådan som djuren själva producerar.

Apparater som används inom boskapsuppfödning kan vara olika mätinstrument som är fästa i djurens halsband. Dessa delger information om djurens välbefinnande och rörelser. Sådana blir allt vanligare inom boskapsuppfödning, men de fungerar tills vidare med batterier.

– Om lösningen fungerar möjliggör den en elegant grej. Det är att energin som du behöver produceras på plats när du behöver den. Då behövs inga externa strömkällor, som batterier.

Nya strömkällor är viktiga då produktionen av batterier förstör miljön, och batterier är dessutom svåra att återvinna till hundra procent, enligt Tammerfors universitet.

Energin som utvinns ur kossornas rörelser kan användas till exempel till en manick med GPS-sändare som gör att kon håller sig inom ett visst område, ett så kallat virtuellt stängsel.

Metoden med virtuellt stängsel testas som bäst på kor på en gård i Lempäälä. Det var spännande att se hur snabbt Meeri-kossan lärde sig att respektera ljudsignalen, säger boskapsuppfödaren Philipp Mayer.

– På 24 timmar förstod hon att hålla sig innanför gränserna. Första dagen rymde hon en gång, andra dagen noll gånger, berättar han.

Meeri hölls inte bara inom ett visst område, utan agerade till och med mot flockinstinkten då de andra djuren rörde sig utanför området, men hon stannade kvar. Meeris GPS-sändare fungerade med energi från solpaneler.

–  Vi har lyckats producera el till en Bluetoothsändare genom att kossan tog 5–10 steg, säger Blažević.

En utmaning kan vara att korna de facto inte rör på sig särskilt mycket.

"Korna kan hållas på ett och samma ställe långa stunder när de undviker hettan från solen. Då blir det naturligtvis inte så mycket el att utvinna. Teknologin skulle säkert komma bäst till sin nytta på en mer aktiv djurart, som renar", konstaterar forskardoktor Janne Ruuskanen i ett pressmeddelande från Tammerfors universitet.

Tanken är att utvidga testen till renar, men tidtabellen är oklar, säger forskardoktor David Blažević.

"Traditionella stängsel är tidskrävande och dyra, medan virtuella stängsel är ekonomiska och inte kräver någon ansträngning", menar forskargruppen.

– Lindrigare än den som kossorna får av ett elektriskt stängsel, säger Philipp Mayer. Tanken är att de ska få den en gång och sedan minnas det för resten av livet. 

David Blažević har drivit forskningen med ett treårigt projekt, vars finansiering tog slut i juni. Forskargruppen ska nu behandla resultaten.

Det här är första gången teknologin testas i Finland. Enligt pressmeddelandet från Tammerfors universitet används virtuella stängsel redan för tusentals kossor i Norge och Storbritannien.