"Erna, Erna" och "fyra nya år", ropade partianhängarna entusiastiskt när partiledaren Erna Solberg talade på konservativa Høyres valvaka i centrala Oslo natten till tisdagen.
– Norge står inför stora utmaningar. Det vi har fått nu är mandat från väljarna att ta itu med dem fyra år framåt, jublade hon.
Strax innan hade utmanaren, Arbeiderpartiets Jonas Gahr Støre, erkänt sig besegrad. Han lyckades inte få majoritet med sitt rödgröna block – i stället blev det en historisk förlust. För första gången på nittio år förlorade partiet stöd och mandat utifrån en oppositionsposition.
– Resultatet är en stor besvikelse både för vårt parti och för dem som hade velat byta ut Høyre-FrP-regeringen, sade Gahr Støre i en uppsummerande partiledardebatt på valnatten.
I NRK:s valsändning kommenterade Bernt Aardal, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo, att det handlar om "ett fullständigt misslyckande när det gäller Arbeiderpartiets förmåga att mobilisera sina väljare."
Hos Høyre föll ett blått konfettiregn ner över partiledaren och hon såg, självfallet, både lättad och glad ut. Men det är inte läge att pusta ut på ett bra tag.
"Erna Solbergs segerglädje kommer med en bismak", formulerar Aftenpostens politiska redaktör Trine Eilertsen det.
För visst, stödpartierna i Solbergs block, Venstre och Kristelig Folkeparti, kom över den i Norge så viktiga 4–procentsspärren vilket tryggade en blå majoritet – tillsammans med att regeringspartnern Fremskrittspartiet med sitt starka resultat kan ses som en av valets segrare.
Samtidigt är det ändå uppenbart att regeringsunderlaget är försvagat. Det har minskat med sju mandat, och när det tidigare räckt med att antingen Venstre eller Kristelig Folkeparti röstat med regeringen behövs nu båda partierna.
Dessutom gnisslar det betänkligt i samarbetet. Både Kristelig Folkeparti och Venstre säger sig vilja ha en mitten-höger-regering utan det högerpopulistiska Fremskrittspartiet med sin inte sällan hårda och främlingsfientliga retorik.
Fremskrittspartiet står som Norges tredje största parti för många nödvändiga mandat i det borgerliga blocket, men är på samma gång ingen alldeles okomplicerad partner.
Svåra förhandlingar väntar nu för Solberg och de tre andra partierna i blocket. De första diskussionerna hölls enligt Aftenposten och VG på tisdagskvällen.
Kristeliges partiledare Knut Arild Hareide säger att hans parti vill ha plats i regeringen, annars blir det opposition. Stödparti som hittills – med ett formellt samarbetsavtal – kommer man enligt honom inte fortsätta vara. Venstre är inne på en liknande linje även om formuleringarna är något mildare.
Hareide öppnar till och med upp för möjligheten att fälla Solberg under perioden.
– Regeringen bestämmer själv hur farligt den lever.
Samtidigt har Fremskrittspartiet meddelat att det inte heller kan tänka sig vara enbart ett stödparti och kräver också ministerposter.
På partiets valvaka triumferade ledaren Siv Jensen. För fyra år sedan tog partiet som första högerpopulistiska parti i Norden plats i regering, och många bedömde att positionen skulle tära på partiet. Så gick det inte. Fremskrittspartiet minskade med bara en procentenhet från förra valet.
– Alla spådomar har kommit på skam, absolut alla, sade Jensen.
Valforskaren Johannes Bergh vid Institutet för samhällsforskning säger till HBL att partiet har klarat av konststycket att vara populistiskt samtidigt som det sitter i regeringen. Det här kan jämföras med Finland där Sannfinländarnas regeringsmedverkan fått opinionssiffrorna att sjunka och splittrat partiet.
Professor Bernt Aardal säger till NRK att det blir krävande för Solberg när hon inte längre automatiskt kan räkna med Venstres och Kristelig Folkepartis stöd.
– Regeringspartierna kan tvingas sträcka sig långt.
Det är inte bara det egna blocket som orsakar tryck på Erna Solberg. Jonas Gahr Støre sade redan under valnatten att "vi kommer att vara en tuff opposition". Audun Lysbakken, partiledare för Socialistisk Venstreparti, stämde in och gick ett steg vidare.
– Det är ingen självklarhet att regeringen överlever de fyra åren.
Annars var deras sinnestämningar sannolikt motsatta där de stod framför tv-kamerorna. Där Gahr Støre tyngs av förlust gjorde Lysbakkens parti gjorde ett gott val – liksom de andra partierna i det rödgröna blocket. De växer alla jämfört med valet 2013.
Småpartierna på vänsterkanten har tydligt kommit in och funnit sin nisch där Arbeiderpartiet har misslyckats. På senare tid har också Gahr Støres privata placeringar varit i fokus, vilket kan ha bidragit negativt.
Källor: NRK, Aftenposten, VG, Valgdirektoratet, Regjeringen.no.
Förlorade. Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre lyckades inte ta sitt parti från fyra år i opposition till att bilda regering. På tisdagen började partiet analysera valförlusten. På frågor om han tänker avgå svarade Gahr Støre att han står bakom partiet till hundra procent.
