Parlamentariker: Begrav Dublinavtalet

EU måste gå vidare med en gemensam asylprocess för hela EU och gemensam gränsbevakning, säger Europaparlamentariker. Däremot ses Turkiets så kallade flyktingzon, som president Sauli Niinistö tagit upp, som problematisk.

Migranter vid den grekisk-turkiska gränsstationen Pazarkule nära Edirne.

De gröna Europaparlamentarikerna säger att ett sätt att undgå den press som avtalet med Turkiet burit med sig är att begrava Dublinavtalet och skapa en gemensam registrering av asylsökande på EU-nivå.

Heidi Hautala (Gröna) säger att hon förhållit sig tvivlande till överenskommelsen mellan Europeiska rådet och Turkiet tidigare, och att det nu visat sig att det används som redskap.

– Det vi kan göra är att lägga upp en plan för intern fördelning och ha registreringscentraler vid EU:s yttre gräns. Där skulle man föra in uppgifterna i en gemensam databas och göra intervjuerna med de asylsökande. Den europeiska asylmyndigheten skulle överlägga med medlemsländerna om fördelningen, säger Hautala.

– Ju längre det tar innan man skapar ett sådant system, desto längre är man i en situation där man kan spelas ut av Turkiet. Det hjälper också Finland på sikt – vi är också gränsland i Europa, säger Ville Niinistö (Gröna).

Dublinavtalet innebär bland annat att asylansökan ska prövas i det land där personen först reste in i unionen, vilket i praktiken lagt press på Grekland och Italien i många år.

Europaparlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml/EPP) håller med.

– Ja. Det vi borde göra är att begrava Dublinfördraget och ha ett nytt fördrag som överför kompetensen till EU. Samtidigt skulle vi ha ett större och bättre Frontex och resurser för att checka situationen vid gränsen. Asylrätt skulle innebära asyl i EU – inte i Finland eller Tyskland – och sedan skulle man följa en kalkyl för fördelningen av ansvaret internt, säger Pietikäinen.

Hon efterlyser att alla europeiska beslutsfattare ser verkligheten i vitögat.

– Om vi inte kan lösa det här har vi snart en situation med en miljon människor till vid gränsen. Och med klimatförändringen kan det vara tio miljoner till. Om vi då inte har lagstiftningen, pengarna och kompetensen på plats kan vi inte göra något.

"Aldrig" läger i Erdoğans zon

President Sauli Niinistö sade tidigare i veckan i en intervju för Yle att EU kunde diskutera med Turkiet om den zon Turkiet tagit över i norra Syrien, och som Turkiet kallar "skyddszon".

– Där planerade man i tiden något slags läger. Nu skulle det finnas plats för det. Men EU måste säkert diskutera det här med Turkiet, sade han i Yle-intervjun.

Uttalandet verkade gälla det tidigare kurdområde som Turkiet anfallit i norra Syrien, och som president Recep Tayyip Erdoğan tidigare krävt internationellt stöd för under hot om att "öppna gränsen". Turkiets plan var att placera flyktingar där.

Sirpa Pietikäinen säger att presidenten säkert är oroad och vill komma med konkreta lösningar, "men det kan inte göras så här".

– Turkiet har handlat olagligt, och vi har tyvärr varit ganska tysta i EU om det. Vi har gjort oss till ett slags gisslan med överenskommelsen med Turkiet. Det har varit en klar politik från Turkiet, som är expansionistiskt, att lösa kurdfrågan med våld. Det är mot internationella avtal, och mot den bakgrunden kan vi aldrig ha ett läger där, säger Pietikäinen.

– Om vi stödde det skulle vi stödja Turkiets olagliga åtgärd att ta kontroll över det området. Och ännu allvarligare är kurdfrågan.

Det vore en annan sak om arrangemanget var i FN:s regi och internationellt berättigat, säger hon.

Mia Kumpula-Natri (SDP) tolkar presidentens utspel som en fortsättning på debatten om så kallade "hot spots" utanför EU, det vill säga zoner nära krishärdarna där det är möjligt att söka asyl innan man går över gränsen. Problemet har hittills varit var dessa i så fall skulle vara, vem som skulle ta emot och i vilket land.

– Men just den här regionen han nämner är, om jag förstått rätt, samma region som Turkiet tagit av kurderna, säger Kumpula-Natri och betecknar det som problematiskt att stödja.

Kumpula-Natri kan tänka sig "hot spots" på andra ställen i regionen med möjlighet att återvända till Syrien om läget tillåter det. Dessvärre har pressen på att hitta nya lösningar lämnats därhän efter att gränsöverenskommelsen ingicks med Turkiet, säger hon.

– Detta trots att vi visste att den gäller fram till 2021. Nu är vi redan i år 2020. Vi skulle i vilket fall som helst stå utan en lösning för 2022, och nu har den här situationen uppstått ännu tidigare. Det är en flyktingkris men samtidigt en geopolitisk kris, där man utnyttjat människor som förts till gränsen. Vi har två bilder – den humana bilden och så det geopolitiska spel som Erdoğan spelar.

HBL har förmedlat en begäran till president Niinistö att kommentera zonfrågan, men han har avböjt.

ANDRA LÄSER