Juridiken stöder vigsel av samkönade

Staten har i praktiken delegerat vigslarna till kyrkan. Om en präst viger ett samkönat par sedan den nya äktenskapslagen trätt i kraft kan kyrkan utmäta ett straff, men det skulle upphävas i en civil domstol. Det tror Johan Bärlund, professor i nordisk rätt vid Helsingfors universitet.

Liten risk. En präst som bestraffas av kyrkan för att viga samkönade i förtid kommer troligen att få rätt i en civil domstol, säger professor Johan Bärlund.
– När en präst viger ett par är det alltid en giltig handling. Om man som präst går händelserna i förväg, och viger samkönade innan kyrkomötet hunnit behandla ärendet klart, är det en tolkningsfråga om det ens kan bestraffas av kyrkan, säger professor Johan Bärlund.
– Kyrkolagen talar om vigsel, inte om kön. Man kan gå till kyrkohandboken och hävda att det är en man och en kvinna som ska vigas i kyrkan, men då ska man också tänka på att handboken skrevs när samkönade äktenskap var otänkbara i hela samhället. Det kan inte tolkas som ett klart förbud nu när äktenskapslagen skrivits om.

Straffpåföljd osäker

14 präster i Borgå stift har meddelat att de är beredda att viga samkönade par i kyrkan redan i mars. Det kom fram i de finlandssvenska mediehusens enkät som presenterades i går. Om kyrkan utmäter disciplinära straff, i värsta fall avstänger en präst från tjänsten, är det mycket troligt att en civil domstol skulle upphäva straffet, säger Bärlund.
– Det handlar om normer på olika nivå. Förbudet mot diskriminering betyder att alla ska behandlas lika, och enligt statens uppdrag ska kyrkan viga par som vill vigas. En enskild präst behöver inte viga samkönade, men kyrkan som institution bör hitta någon som gör det.
Ett par nätverk finns redan för präster och samkönade par som vill ha mentala, andliga eller juridiska råd och tips. Bärlund själv hör till den expertgrupp som svarar på frågor.

Kan bli för lång väntan

– Det är lätt att förstå att biskopen och de flesta prästerna hänvisar till kyrkans beslut, men jag förstår också alla dem som väntat länge på den nya äktenskapslagen och nu inser att de kanske måste vänta många år innan kyrkan har behandlat ärendet klart, säger Ulf Särs som är ordförande för den kyrkliga förnyelserörelsen Gemenskap.
Frustrerande. Ulf Särs förstår de samkönade par som glatt sig åt den nya äktenskapslagen, men som nu inser att de kanske måste vänta i många år innan kyrkan fattar sitt eget beslut.
Präster som genast är beredda att viga samkönade ser uppdraget som en tjänaruppgift och ett tjänstemannauppdrag, helt enligt lag och kyrkoordning.
– Alla församlingsmedlemmar har rätt till kyrkliga förrättningar, och tillämpar man det kristna kärleksbudet och den gyllene regeln i bibeln är allt ganska klart. Eftersom kyrkan inte tagit någon ställning i huvudfrågan finns det många öppningar, säger Särs.
– Kyrkomötesinitiativet att öppna för vigsel av samkönade för de präster som vill det är värt allt stöd. Där lämnas det utrymme för samvetsfrågor och möjlighet för präster av annan åsikt att låta bli.
Här får han stöd av Johan Bärlund, som drar paralleller till de övriga nordiska länderna:
– Där har det tydligen inte varit någon allvarlig trosfråga. Vigsel av samkönade kan alltså inte strida mot grundläggande kristna värden. Kyrkans skyldighet att viga går bra att kombinera med den enskilda prästens rätt att vägra, så länge det finns andra präster som tar vid. Likadant var det på sin tid med vigsel av frånskilda i Finland, och så var det senare med samarbetet med kvinnliga präster.

Kompromiss i Vanda

Vanda svenska församling var den första i Finland som öppnade kyrkan för samkönade vigslar om paret hittar en präst som är villig att viga dem. Kyrkoherde Martin Fagerudd och prästerna i församlingen börjar själva viga genast när kyrkolagen tillåter det.
Hoppas. Kyrkoherde Martin Fagerudd och hans prästkollegium i Vanda svenka församling har öppnat kyrkan för samkönade vigslar, men kommer själva att börja viga först när kyrkans beslut är fattat.
– Ett enhälligt församlingsråd fattade sitt beslut 14.2, och redan nästa dag kom en förfrågan från det första paret, säger Fagerudd. Två dagar senare klubbade finska Vantaankosken seurakunta igenom ett liknande beslut.
Bland församlingarna i Borgå stift är Vanda svenska den enda som tillåter vigsel av samkönade i kyrkan.
– Min åsikt är att kyrksalen ska kunna användas vid en kyrklig vigsel, och om paret vigs av en präst. Däremot måste man fortfarande hitta prästen själv, säger Fagerudd.
– Prästerna i min församling är överens om att vara solidariska med biskopen och de regler som gäller. Vi väntar på ett kyrkomötesbeslut men stöder en förändring och hoppas på ett snabbt beslut.
– Många anser att det är kyrkans äktenskapssyn som skapat den här situationen. Egentligen är det väl en viss biblisk syn som är det största hindret. Till viss del kan jag skriva under att det finns ett problem, men att vi skapades till "man och kvinna" beskriver ändå inte hela bilden. I första hand handlar det om människan. Först fanns det bara en människa, och sedan skapades en till eftersom det inte är bra att vara ensam, säger Fagerudd.

Rättelse: Enligt äktenskapslagen är vigsel en rättighet, inte en skyldighet, för kyrkan. Domkapitelsbeslut om uppsägning eller avstängning överklagas inte till tingsrätten utan till förvaltningsdomstolen. Uttrycket "civil domstol" i intervjun med Johan Bärlund i HBL den 25 februari var alltså missvisande.

Nätverk påskyndar samkönad vigsel

Två kyrkliga förnyelserörelser erbjuder stöd till de präster som förrättar vigseln och de par som vill vigas.
Kom alla
Rörelsen KOM ALLA är ett nätverk av reformvilliga som startade i mars 2005 för att inom kyrkan väcka ärlig diskussion om dess grundläggande uppgift, öka öppenheten i det kyrkliga beslutsfattandet och bygga broar mellan oliktänkande. Kristi kyrka är till för alla. Koordinator är Vesa Hirvonen.
Gemenskapsrörelsen
GEMENSKAP är en öppen mötesplats för alla medlemmar i kristna kyrkor och samfund som tror att Jesu Kristi evangelium inbegriper också sexuella minoriteter, såsom homo- och bisexuella och transpersoner, som fullvärdiga människor och kristna. De har rätt att delta som de är i församlingens liv och ämbetsutövning. Rörelsen startades år 2000. Kontaktperson för stödnätverket är Monika Pensar.
ANDRA LÄSER