Stefan Löfven avgår – talmansrundor väntar i regeringskrisen

Statsminister Stefan Löfven (S) avgår och låter riksdagens talman försöka hitta nästa statsminister. Löfven har dock inte gett upp om att komma tillbaka.

Regeringskrisen i Sverige
Statsminister Stefan Löfven (S) håller pressträff i Rosenbad i Stockholm.Stina Stjernkvist/Lehtikuva/AFP
TT
28.06.2021 06:54 UPPDATERAD 29.06.2021 11:09
Efter att ha funderat över midsommarhelgen på hur den politiska krisen ska lösas, begärde Löfven på måndagen att bli entledigad som statsminister av riksdagens talman.
– Det är det svåraste politiska beslut jag har fattat, säger han på sin presskonferens.
Alternativet hade varit att sitta kvar och utlysa extraval till slutet av september. Men det hade, enligt Löfven, inte varit det bästa för Sverige.
– Min bedömning är att svenska folket inte vill ha ett extraval nu, säger han.
Löfven varnar att ett extraval skulle kunna sätta landet i en lång politisk osäkerhet. Dessutom skulle valresultatet kunna innebära att svårigheten att bilda regering består.

Inte gett upp

Riksdagens talman Andreas Norlén kommer nu att leda processen för att hitta nästa statsminister. Han kommer snarast möjligt kalla partiledare till enskilda samtal.
I denna så kallade talmansrunda kommer talmannen att undersöka vilken statsministerkandidat som kan få tillräckligt stöd i riksdagen.
Stefan Löfven har inte gett upp om att komma tillbaka som statsminister. Men vägen dit är oklar och har flera fallgropar.
Löfven vill inte närmare gå in på chanserna för att talmannen efter talmansrundan föreslår honom igen för riksdagen.
– Det beror alldeles på vad partiledarna sagt i samtalen med talmannen, säger han.

Kan stoppa

Löfven pekar dock på att underlaget i riksdagen för en S/MP regering är samma som efter valet 2018. Han uppger också att det var en tillfällig majoritet riksdagen som riktade en misstroendeförklaring mot honom för en vecka sedan.
– Vänsterpartiet säger i samma stund man röstar bort mig, att man egentligen vill ha mig som statsminister, säger Löfven.
Han uppger också att det är oklart om det finns förutsättningar för en högerregering.

Talmannens samtal den 29 juni

Tisdagen den 29 juni inleder talmannen Andreas Norlén sina samtal med partiföreträdarna för att ta fram förslag till ny statsminister.
Talmannen kommer under tisdagen att samtala enskilt med företrädare för riksdagspartierna. Mötena äger rum på talmannens kontor enligt följande tider:
10.00-10.30 Socialdemokraterna
10.35-11.05 Moderaterna
11.10-11.40 Sverigedemokraterna (digitalt)
11.45-12.15 Centerpartiet
13.00-13.30 Vänsterpartiet
13.35-14.05 Kristdemokraterna
14.10-14.40 Liberalerna
14.45-15.15 Miljöpartiet
Efter samtalsrundan håller talmannen pressträff klockan 16.15 i Riksdagens förstakammarsal.
Källa: Riksdagen
Nästa statsminister får inte ha 175 eller fler nej-röster emot sig i en statsministeromröstning. Tillsammans skulle S, MP, V och C kunna släppa fram Löfven som statsminister och blockera Löfvens främste rival Moderatledaren Ulf Kristersson från posten.

Minsta marginalen

Men marginalen är minsta möjliga. Det kan räcka med att en enda riksdagsledamot byter sida för att förutsättningarna ska förändras.
Efter misstroendeförklaringen mot Löfven för en vecka sedan skrev den centerpartistiske riksdagsledamoten Helena Lindahl (C) på Facebook att hon inte att sörjer att Löfven fallit.
På frågan om hur säker Löfven är på sina mandat, svarar han att det är sådant som måste klargöras under den kommande processen med talmansrundor.
En annan fallgrop på vägen tillbaka till statsministerposten är statsbudgeten som ska läggas fram i början av hösten.
Det är i dag oklart hur en eventuell ny Löfvenregering skulle kunna få igenom den i riksdagen. Orsaken är att Liberalerna lämnade januarisamarbetet efter misstroendeförklaringen mot Löfven förra veckan. Det gör att en M/KD-budget med stöd av SD skulle kunna röstas igenom i stället.

Kritiserar V

Löfven vill inte gå in på om han kan tänka sig att åter bli statsminister utan att i förväg ha säkrat stöd för sin budget.
– Alla de diskussionerna ligger framför oss. Nu är det talmannen som styr processen, säger han.
En lösning skulle kunna vara att få V att rösta för en budget som S, MP och C förhandlat fram. Men C vägrar att budgetförhandla med V.
Löfven uppger att den gångna veckans samtal med olika partier har varit fokuserade på att omförhandla januariavtalet, så att L ska komma tillbaka. Men allt tyder på att det hittills misslyckats.
På måndagens presskonferens gick Stefan Löfven hårt åt V. Det råder inget tvivel om att V:s agerande har lett fram till dagens svåra politiska situation, enligt Löfven.
– De röstade bort regeringen utan att själva ha ett eget regeringsalternativ, säger han.
Riksdagens talman har nu fyra försök på sig att föreslå nästa statsminister för riksdagen. Misslyckas de blir det extraval ändå.
– Då har vi en ännu allvarligare situation, säger Stefan Löfven.

Detta har hänt

11 januari 2019: Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna kommer överens om 73 punkter och ingår januariavtalet. Punkt 44 innebär att fri hyressättning ska införas vid nybyggnation, senast 1 juli 2021.
16 januari 2019: Dåvarande partiledaren för Vänsterpartiet Jonas Sjöstedt meddelar att Vänsterpartiet kommer avsätta statsminister Stefan Löfven om förslaget om marknadshyror läggs fram.
4 juni 2021: Utredaren lämnar sitt förslag om fri hyressättning i nyproducerade lägenheter till regeringen. Syftet med förändringen är att skapa fler hyreslägenheter.
15 juni: Vänsterpartiet ger regeringen 48 timmar att dra tillbaka förslaget om fri hyressättning i nyproducerade lägenheter, alternativt bjuda in till förutsättningslösa förhandlingar mellan bostadsmarknadens parter.
15 juni: Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tror inte på Vänsterpartiets ultimatum men KD säger att partiet inte kommer rädda regeringen om en omröstning blir aktuell.
15 juni: Regeringen svarar att det inte finns något färdigt förslag som kan dras tillbaka utan enbart ett betänkande från utredaren som är ute på remiss.
17 juni: Regeringen säger att den kommer att bjuda in Hyresgästföreningen och fastighetsägare för att diskutera förslagen under remisstiden.
17 juni: Vänsterpartiet meddelar att det inte har förtroende för regeringen eftersom den inte mött kravet på att slopa förslaget i sin helhet. V söker stöd för misstroende.
17 juni: SD lämnar in yrkande om misstroende mot regeringen och säger på en pressträff att de hoppas på extraval hösten 2021. SD är också emot marknadshyror men misstroendet handlar om regeringen som helhet. Kort därefter meddelar först KD och sedan M att de kommer att rösta för att fälla regeringen, vilket tillsammans med V ger majoritet för fällning.
18 juni: Liberalerna meddelar att de inte kommer att rösta för att fälla regeringen, förutsatt att regeringen "hedrar januariavtalet".
20 juni: Statsminister Stefan Löfven och C-ledaren Annie Lööf meddelar att parterna på hyresmarknaden får förhandla om förslag för hyressättning fram till den 1 september. Om parterna kommer överens kommer deras förslag läggas fram av regeringen. Om de inte kommer fram till något lägger regeringen fram utredningens förslag om fri hyressättning i nyproduktion.
20 juni: Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag eftersom punkt 44 i januariavtalet inte stryks i sin helhet. V går fram med misstroendet.
20 juni: Liberalerna meddelar att om regeringen faller vid misstroendeomröstningen så upphör också januariavtalet mellan S, MP, C och L.
21 juni: Riksdagens kammare fylls för första gången under pandemin och Löfven blir historisk som den första statsministern att fällas i en misstroendeomröstning. 181 röstar för, 109 emot och 51 avstår. 8 ledamöter är frånvarande.
21 juni: På en pressträff säger Löfven att det kan ta honom hela den vecka han har på sig (till den 28 juni) att komma med besked om vägen framåt. Antingen blir det talmansrundor för att bilda en ny regering eller extraval.
22 juni: Partiledare och olika partiföreträdare säger att de samtalat om vägar framåt, men avslöjar inte vad som sägs.
23 juni: Centerpartiet släpper kravet på fri hyressättning i nyproduktion som fällde statsministern Stefan Löfven. "Eftersom förslaget inte längre finns på bordet så tycker vi att det är viktigt att vi justerar januariavtalet för att få bättre balans", säger Centerledaren Annie Lööf.
24 juni: Liberalernas ledare Nyamko Sabuni säger att partiet inte kommer att omförhandla januariavtalet. "Nu eftersträvar vi en borgerlig regering", säger hon.
26 juni: Moderaterna skickar ett brev till Centerpartiet. I brevet pekar partiet ut sex gemensamma sakpolitiska intressen mellan M och C, och lovar att C får igenom viktiga reformer med en M-ledd regering.
26 juni: Centerpartiet nobbar Moderaternas erbjudande. Som orsak anförs Moderaternas relation till Sverigedemokraterna.
27 juni: I ett försök att närma sig Centerpartiet uppger Vänsterpartiet att det är villigt att lägga krav på stora skattehöjningar åt sidan. Partiet pekar på flera områden där V och C har ett gemensamt intresse, exempelvis satsningar på landsbygd och utbyggnad av fiber.
27 juni: Centerpartiet avvisar Vänsterpartiets budgetinvit. Partiet står fast vid att samarbeten bör ske i den "breda politiska mitten".

ANDRA LÄSER

Senast publicerat