40 000 brittiska universitetslektorer i strejk

Enligt facket är det den största arbetskonflikten i de brittiska universitetens historia. Över 40 000 lektorer strejkar på grund av en pensionstvist. Majoriteten av brittiska studerandena ger föreläsarna sitt stöd.

Strejkvakterna står utanför 64 brittiska universitet under vinterns kallaste vecka. Arbetskonflikten som ställer in föreläsningar i sammanlagt fjorton dagar drabbar allt från toppuniversitet som Cambridge och Oxford University till mindre högskolor runt landet. Då strejken inleddes förra veckan samlades hundratals studerande vid Goldsmiths University i södra London för att ge föreläsarna sitt stöd.

– Stämningen var jättebra. Labours skuggfinansminister John McDonnell höll ett tal och studerandena sjöng kampsånger. Det var deras energi som drev det hela. Strejken lyckas bara om vi har deras stöd, säger Martyn Wemyss, lektor i antropologi vid Goldsmiths.

Det är en pensionstvist som ligger bakom strejken. Universities UK, arbetsgivarorganisationen som representerar 350 universitet, har föreslagit en förändring som enligt universitetsfacket skulle sänka lektorernas pension med närmare 11 400 euro per år. Enligt Universities UK är förändringen nödvändig eftersom pensionsfonden har ett underskott på 6,8 miljarder euro.

Universiteten investerar 18 procent av föreläsarnas lön i fonden. Lektorernas inkomstpension är nu knuten till deras slutlön. Arbetsgivaren föreslår att pensionen i stället ska knytas till hur det går för pensionsfondens investeringar.

Enligt Martyn Wemyss skulle det nya systemet leda till en allt osäkrare framtid för lektorerna.

– Det knyter min pension och välfärd till hur det går på aktiemarknaden och hur det går för aktier som jag kanske själv inte skulle välja att investera i.

Universitetsfacket lyfter också upp att det kostar universiteten 141 miljoner euro per år att driva fonden. De riktar kritik mot pensionsfondens vd, Bill Galvin, vars lön steg med 17 procent i år, till 650 000 euro per år.

Strejken inleddes den 22 och 23 februari och kulminerar i en fem dagar lång utmarsch i mitten av mars. Facket träffas den andra mars för att diskutera arbetsgivarens förslag. Om det inte skett ett genombrott i förhandlingarna då kan strejken fortsätta till den 19 juli. I så fall kan utmarschen påverka sommarens slutprov.

Konservativa ministrar motsätter sig strejken och har uppmanat universitetspersonalen att "börja jobba igen". Inrikesminister Amber Rudd sade till underhuset att arbetskonflikten måste få en lösning så att studerandena kan utexamineras. Oppositionen Labour stöder däremot strejken.

Inrikesminister Amber Rudd har krävt en snabb lösning på konflikten så att studerandena kan utexamineras. Bild: EPA-EFE/WILL OLIVER

På vänsterkanten ser man tvisten som en del av kampen mot universitetsavgifterna som stigit kraftigt under de senaste åtta åren. De höga avgifterna har fått kritik av många inom universitetsvärlden som anser att de gjort utbildning till en handelsvara och studerandena till konsumenter.

– Vi är inte längre bara mentorer till våra studerande, vi har blivit tjänsteleverantörer till kunder. Samtidigt tvingas studerandena skuldsätta sig för att studera och många arbetar också vid sidan om studierna för att få ekonomin att gå ihop, säger Wemyss.

Han tillägger att den höga skuldsättningen gjort att allt fler studerande lider av depression och ångest.

I dag betalar studerande i England drygt 10 000 euro per år för en kandidatutbildning. Magisterprogram kostar mera. De som tar studielån för att täcka avgifter och levnadskostnader har en medelskuld på 57 000 euro då de tagit en treårig kandidatexamen.

Närmare 100 000 studerande har skrivit på en namninsamling för att få universiteten att kompensera dem för förlorad studietid. Enligt studerandenas uträkningar kostar dagarna de går miste om på grund av strejken 1 230 euro. Tanken är att namninsamlingen ska öka trycket på universiteten.

Fakta

Osäkra anställningar

Universitetsfacket röstade för att strejka förra månaden. Närmare 600 000 undervisningstimmar går förlorade på grund av utmarschen.

Enligt YouGov stöder 66 procent av studerandena, på universitet som drabbas, strejken.

De brittiska universiteten har skurit ner på tillsvidareanställningar. Närmare 55 procent av lektorerna har korta kontrakt och osäkra anställningar.

Studieavgifter infördes i Storbritannien år 1998. Avgiften höjdes i England av den konservativa koalitionsregeringen år 2010. Den steg då från drygt 3500 euro till över 10 000 euro per år.

Studerande i Skottland betalar ingen studieavgift. Labour har lovat att avskaffa avgiften i resten av Storbritannien om de vinner nästa parlamentsval.

Enligt Student Loan Calculator är studieavgiften i England nu en av de högsta i världen. Studerande betalar mer för universitetsstudier i England än i USA.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00