Sinn Féin-ledare beklagar mordet på Mountbatten: "Hjärtskärande"

Ledaren för det irländska vänsternationalistiska Sinn Féin – partiet som var den politiska grenen för Irländska republikanska armén (IRA) – ber om ursäkt för mordet på Louis Mountbatten.

Ledaren för det irländska vänsternationalistiska partiet Sinn Féin, Mary Lou McDonald, beklagar 1979 års mord på Louis Mountbatten. Arkivbild.
– Självklart är jag ledsen för att det hände, självklart är det hjärtskärande, säger partiledaren Mary Lou McDonald i en intervju med Times Radio på söndagen.
Att McDonalds kommentar om Mountbatten kommer dagen efter att drottning Elizabeths make prins Philip begravts är ingen tillfällighet.
Mountbatten var morbror och mentor till prins Philip, och mordet som begicks 1979 var ett hårt slag för prinsen och hela den kungliga familjen.

Våldsam historia

– Jag är glad att jag kan upprepa detta samma helg som drottningen har begravt sin älskade make, fortsätter McDonald.
Sinn Féin har varit verksamt både i Irland och i Nordirland. Dagens Sinn Féin var IRA:s politiska gren. Mary Lou McDonald tog över som partiledare 2018 efter Gerry Adams, en av frontpersonerna i Nordirlands våldsamma moderna historia. Målet för partiet är att skapa ett enat Irland, fritt från Storbritannien.
Enligt nyhetsbyrån AFP är det första gången som en politisk ledare för de irländska republikanerna ber om ursäkt för sprängningen som tog Louis Mountbattens liv. Gerry Adams förklarade vid tiden för dådet att Mountbatten var ett legitimt mål.
Irländska republikanska armén (IRA) mördade Louis Mountbatten i ett sprängdåd 1979. Bilden är från 1955.
Ytterligare tre personer, däribland Mountbattens 14-årige sonson och en 15-årig pojke, miste livet när IRA sprängde Mountbatens yacht vid den irländska orten Mullaghmore.

Lojalistisk frustration

Mountbatten var också mentor till Philips son, tronarvingen prins Charles.
I intervjun säger Mary Lou McDonald att hon tror att prins Charles förstår vilket fokus hon nu måste ha.
– Det är allas vår uppgift att se till att inget barn, ingen familj oavsett vilken den är ska behöva möta så mycket traumatiserande upplevelser och sorg som tyvärr har varit alltför vanlig hos alla sidor på denna ö, och utanför den, säger hon.
De senaste veckorna har våldsamheter blossat upp igen i Nordirland. Våldsvågen har bland annat förklarats med lojalistisk frustration mot de handelshinder som sedan brexit råder mellan Nordirland och övriga Storbritannien.
Läs mer: Ledare – Våldets koreografi går i arv

Orosåren i Nordirland

Motsättningarna i Nordirland exploderade på 1960-talet i upplopp och våldsamheter. På båda sidor fanns militanta terrorrörelser som använde sig av mord och bombdåd. Totalt dödades över 3 500 personer och tiotusentals skadades fram till fredsuppgörelsen i det så kallade Långfredagsavtalet 1998.
På ena sidan stod de så kallade nationalisterna eller republikanerna som kämpade för bättre villkor för den katolska befolkningsgruppen och för en nationell irländsk återförening med den självständiga republiken Irland. De mest kända paramilitära grupperna på nationalistsidan var IRA (Irländska republikanska armén) och utbrytarna Provisoriska IRA och Verkliga IRA.
På andra sidan fanns lojalisterna eller unionisterna, som tog sitt namn från sin lojalitet med den brittiska kronan och önskan att fortsatt vara en del av den brittiska unionen. På unionistsidan stred främst grupper som UVF (Ulsters frivilligstyrka) och UDA (Ulsters försvarsförbund).
Parallellt satte brittiska myndigheter in 26 000 soldater och 13 000 poliser för att stävja oron.
ANDRA LÄSER