Insändare: Får de ryskspråkiga i Estland sin röst hörd?

HBL (28.2) hade ett intressant reportage om ryska språkets ställning i Estlands skolor. Så här i valtider skulle man tycka att det skulle ha lett till någon slags diskussion, men tydligen inte. Enligt reportaget har man i Estland beslutat att undervisningen i alla grundskolor 2030 ska vara helestnisk vilket betyder att de nuvarande ryska skolorna får slå igen. Man tycks börja med de förberedande skolorna som huvudsakligen ska vara estniska 2024.

Att alla stora partier i landet stöder denna språklinje låter närmast som en världssensation med tanke på att det i Estland finns drygt 300 000 personer med ryska som modersmål (23 procent att befolkning). Hur är det egentligen med minoritetsrättigheterna i Estland? Man undrar om de ryskspråkiga faktiskt har samma möjligheter att göra sin röst hörd som majoritetsbefolkningen? Redan nu verkar deras situation vara svagare än de svenskspråkigas i det här landet.

Minoritetsrättigheterna är viktiga i Estland och med Finlands troliga Natoanslutning aktualiseras de än mer här i landet. En av Rysslands främsta motivationer för kriget i Ukraina har varit att bevaka den ryskspråkiga befolkningens intressen. Vad man nu gör i Estland kan lätt uppfattas som att Ryssland har rätt i sin oro över de ryskspråkigas rättigheter i allmänhet. I Natodiskussionen har det framlagts att Finland i framtiden skulle delta i försvaret av Estland. Språkgruppernas lika rättigheter i Estland borde därför vara av högsta prioritet i det här landet.

Torsten Winter, Helsingfors