De röstar i sitt första val: "Spännande och lite stressigt"

Hur tänker de som har chansen att påverka politiken för första gången i sommarens kommunalval? HBL har träffat fyra ungdomar för att höra hur tankarna går bland förstagångsväljare. Ska de rösta på en person eller ett parti? Och varför är valdeltagandet så lågt i kommunalvalet i Finland?

Tor Heinonen, Matilda Nilsson Nicole Kock och Lasse Hautala ska snart rösta i sitt första val. De tycker att det känns spännande och häftigt, samtidigt som de inser att det är viktigt att de tänker igenom sina val.
Kommunalvalet närmar sig och för en del är valet den första möjligheten att rösta och påverka politiken. HBL besöker yrkesinstitutet Prakticum för att höra hur tankarna går bland förstagångsväljarna.
Vi träffar Nicole Kock, Matilda Nilsson, Tor Heinonen och Lasse Hautala utanför Prakticums byggnad i Helsingfors. Allihop kommer vara röstberättigade då det är dags för val den 13 juni.
Gänget tycker det är spännande att få rösta för första gången. De har insett att det val de gör är viktigt.
– På ett sätt känns det lite stressigt. Det är inte ens en månad kvar och det känns som att jag inte vet tillräckligt mycket ännu. Man vill ju ändå rösta på rätt parti och person, säger Matilda Nilsson, som studerar till elmontör.
Tor Heinonen, som även han studerar till elmontör, tycker att det faktum att han kan rösta i nästa val är ett tecken på att han håller på att bli vuxen.
– Det känns häftigt att kunna påverka vad som händer i samhället. Jag får en känsla av att vara vuxen.
– Samtidigt känns det lite konstigt att man redan nu får vara med och bestämma. Det kommer ganska snabbt på, säger Lasse Hautala, som också studerar till elmontör.
Nicole Kock kommer att rösta i Ingå. Hon studerar till frisör och fyller 18 i slutet av maj, så hon hade inte fått rösta ifall valet hade blivit av i april som planerat.
– Det känns spännande och roligt att jag får rösta i mitt första val, säger hon.

Parti eller person?

Även om valet närmar sig med stormsteg har inte alla i gänget klart för sig exakt vem de kommer rösta på ännu. I och med att allt är nytt tror de att det är bra att gå igenom hur man röstar innan det är dags.
– Jag ska titta lite på vad det finns för alternativ och hur man gör allting tillsammans med föräldrarna då det närmar sig, säger Matilda Nilsson, som kommer rösta i Esbo.
Hon tror att hon kommer rösta på någon som värnar om svenskan, eftersom språkfrågan är viktig för henne.
– Det får gärna vara någon som tycker att miljöfrågor är viktiga och som jobbar för att göra det bättre för unga, säger hon.
Nicole Kock är inne på samma linje.
– Jag tycker det är viktig med saker som är utvecklande för unga. Att det händer någonting som är positivt för oss i min hemkommun, säger hon.
Hon vet redan vem hon ska rösta på.
– Det är en från SFP. Jag tycker ändå det är viktigast att man röstar på rätt parti, säger Nicole Kock.
Även Matilda Nilsson, Tor Heinonen och Lasse Hautala tänker på partiet före personen då de ska välja kandidat.
– Jag vet inte vilket parti som får min röst ännu, men jag vet några som inte kommer få den, säger Lasse Hautala, som kommer rösta i Helsingfors.
Han tycker också det är viktigt att man hittar en kandidat som passar en.
– Men jag har inte hittat någon ännu.
Tor Heinonen känner några som ställer upp i hans hemkommun Kyrkslätt. Han tror att en del inte funderar så mycket på kandidaternas åsikter och värderingar då de ska rösta, utan väljer en bekant i stället.
– Jag tänker inte så, men jag vet att vissa gör det, säger han.

Förhandsrösta eller rösta på valdagen?

Ett annat beslut som ungdomarna behöver ta är huruvida de ska förhandsrösta eller ta sig till respektive vallokal på själva valdagen. I den här frågan går gängets åsikter isär.
– Jag kommer nog att förhandsrösta. Det känns enklare och smidigare, säger Nicole Kock.
Matilda Nilsson tycker däremot att det verkar enklare att rösta på valdagen.
– Jag kommer antagligen att åka till vallokalen, även om man kanske borde förhandsrösta med tanke på coronaläget.
Tor Heinonen säger att han kommer åka och rösta tillsammans med sina föräldrar.
Gänget verkar ha ganska bra koll på hur det går till vid vallokalerna på valdagen.
– Jag vet i alla fall att man måste ha med sig id, säger Lasse Hautala.
– Man får en lapp och på den ska man bara skriva numret på den kandidat man vill rösta på. Sedan är det någon som stämplar den och så lägger man lappen i en låda, förklarar Matilda Nilsson.
Studerandekåren vid Prakticum kommer att ordna så att skolans röstberättigade studerande kan förhandsrösta tillsammans.
För Lasse Hautala är det förhandsröstning som gäller. Han är vice ordförande i studerandekåren och är med och ordnar det gemensamma röstningstillfället.
– Jag tycker det är väldigt bra att vi ordnar ett sådant tillfälle. Det är nog många som är osäkra på hur de ska göra. Jag hoppas att det kan leda till att fler som får rösta väljer att göra det, säger han.

Valdeltagande

Ungdomarna tror att det framflyttade datumet för valet kan leda till att fler unga röstar.
– Fler kommer vara hemma och ha tid att gå och rösta nu när det blev på sommaren, speciellt om man har sommarlov, säger Nicole Kock.
Valdeltagandet i kommunalvalet tenderar vara relativt lågt jämfört med de mer prestigefyllda president- och riksdagsvalen. I kommunalvalet 2017 var valdeltagandet 58,8 procent, jämfört med 72,1 procent i det senaste riksdagsvalet.
Nicole Kock tycker att det är lite konstigt att valdeltagandet är så pass lågt i kommunalvalet.
– Det är ju ändå ens kommun det handlar om. Det som händer där man bor påverkar ju en väldigt mycket.
Tor Heinonen och Lasse Hautala tror att en del är ovetande om hur många viktiga beslut som fattas på kommunal nivå, och därför inte ser någon poäng i att rösta.
Matilda Nilsson tycker inte att det pratas tillräckligt mycket om kommunalvalet, speciellt inte jämfört med president- och riksdagsvalet.
– Det lyfts inte fram lika mycket som till exempel presidentvalet. Det är lite konstigt med tanke på att det som bestäms inom kommunerna påverkar en betydligt mer än vem som är president.

"Klaga inte om du inte röstar"

Hela kvartetten har bestämt sig för att de kommer att rösta i årets kommunalval. Men alla unga tänker inte likadant.
– Jag har flera kompisar som klagar på en massa saker i samhället. Men de gör inget för att påverka och är inte heller intresserade av politik, de tycker att deras röst inte spelar någon roll, säger Lasse Hautala.

Vad tycker ni om den inställningen?

– Det är nog ganska så dumt, säger Lasse Hautala.
De andra nickar instämmande.
– Om du inte röstar så kan du heller inte klaga, slår Tor Heinonen fast.

Ungas valbeteende i kommunalvalet 2017

Valdeltagandet bland 18-åringar som uppnått rösträttsåldern 2017 var 42,5 procent.
Bland personer mellan 18 och 24 år var valdeltagandet 35 procent.
Endast 12 procent av de röstberättigade 18- och 19-åringarna förhandsröstade 2017.
I ålderskategorin 18-24 år förhandsröstade 13,3 procent.
Källa: Statistikcentralen
ANDRA LÄSER