Klimatpanelen: El är nyckeln till mindre utsläpp

El är nyckeln till att minska de globala utsläppen av koldioxid. Det innebär att elproduktionen måste öka, men ställer också krav på infrastrukturen, heter det i en färsk rapport från Finlands klimatpanel.

Katarina Koivisto
30.03.2022 05:00 UPPDATERAD 30.03.2022 09:24
Solkraft och vindkraft har tack vare ny teknik slagit igenom som produktionsmetoder för el. Samtidigt har tekniken utvecklats så att konsumenter nu i allt högre grad kan använda sig av värmepumpar och av elbilar.
Allt det här medverkar till att elproduktionen med hjälp av förnybar energi kan öka märkbart och till att samhället kan gå mot en större elektrifiering, heter det i en rapport från Finlands klimatpanel.
– När man ser över möjligheterna till ny elproduktion gäller det också att ta hänsyn till de specialförhållanden till exempel då det gäller det klimat som råder i Finland, säger professor Peter Lund.
Lund står bakom rapporten om elektrifieringens inverkan på klimatförändringen som Klimatpanelen låtit göra.
Panelens ordförande, professor Markku Ollikainen understryker att det inte finns några skäl att ändra på klimatmålen trots att kriget rasar i Ukraina.
Hade EU gått in för en omställning mot hållbar, grön energi tidigare hade kanske beroendet av rysk energi varit betydligt mindre i dag och problemen med energiförsörjningen betydligt mindre, betonar han.
För Finlands del ser Ollikainen utmaningar inom en del sektorer då den ryska energin faller bort. Värmekraftverken behöver till exempel bioenergi också då importen från Ryssland faller bort.
Bioenergi kan i stället produceras genom att ta tillvara det träflis som uppstår vid gallring av unga skogar. Ollikainen rekommenderar också en större användning av jordvärme.
För industrin gäller det att hitta nya energikällor för att kunna slopa den ryska energin. Ollikainen tror till exempel på biogas.
– Vi måste också förstärka elnäten, både nationellt och lokalt. Elimporten från Ryssland måste vi upphöra med, säger Ollikainen.

Elbehovet fördubblas

Då det gäller drivmedel som bensin och diesel förespråkar Markku Ollikainen inte skattelättnader för att hjälpa hushåll och företag som har problem med de stigande priserna. Direkta stöd snedvrider marknaden, påpekar han. I stället tycker han att man senare kunde återbetala skatterna.
– På sikt ska vi hur som helst göra oss av med fossila bränslen. Klimatet, miljön och säkerheten är alla viktiga element i den processen, säger han.
Omställningen mot ett elintensivt samhälle kommer enligt Peter Lunds beräkningar år 2050 att ha fördubblat elbehovet jämfört med behovet i dag. Konsumtionstopparna blir högre och det innebär att också effektbehovet ökar. Att bygga ut vindkraften är viktigt, men Lund poängterar också behovet av kärnkraft. Utbyggnaden av vind och kärnkraft beror på politiska beslut, påpekar han.
– Med mycket förnybart ökar vårt väderberoende. Det kräver flexibla lösningar och möjligheter att lagra energi, säger Lund.
Även han poängterar behovet av att bygga ut och förstärka infrastrukturen. Dessutom vill Lund räkna på var en hållbar gräns för användning av bioenergi går. Vi behöver en möjlighet att använda bränslen också, understryker han.

Wärtsilä erbjuder motorer

Maskintillverkaren Wärtsilä presenterade för sin del på tisdagen en rapport om hur Europa kunde halvera energisektorns gasförbrukning. Företaget hoppas att de europeiska ledarna att kan få till stånd en gränsöverskridande samordning och gemensamma investeringar för att kunna leverera upp till 80 gigawatt förnybar kapacitet per år med stöd av flexibla balanserande kraftverk.
Det ambitiösa tillvägagångssättet som modelleras i rapporten skulle innebära att andelen förnybar energi inom elproduktionen ökar från cirka 33 procent i dag till över 60 procent år 2030.
För att nå de ambitiösa mål Wärtsilä har i sin modell borde de europeiska länderna tillsammans i genomsnitt lägga till 80 gigawatt ny förnybar kapacitet varje år fram till 2030. Om vind- och solkraft ska kunna stå för baskraften måste de användas tillsammans med lastbalanserande teknologier, som exempelvis energilagring och framtidssäkra motorer för lastbalansering, vilka kan drivas med hållbara bränslen.

ANDRA LÄSER