Nytt förslag: Busholmen får skola medan Cygnaeus stängs

Radikala förändringar föreslås i det svenska skolnätet i Helsingfors innerstad. Anrika Cygnaeus skola på Bangatan upphör och i stället grundas en enhetlig grundskola med klasserna 0–9 i Norsens nyrenoverade skolfastighet på Unionsgatan.

Samtidigt föreslås Busholmen få en helt ny svensk skola med klasserna 0-6. Den svenska Busholmsskolan med kring 200 elever ska verka i samma byggnad som den finska grundskolan, Jätkäsaaren peruskoulu, som planeras ha två linjer: En vanlig finsk närskola och en tvåspråkig skandinavisk-finsk skola, Nordiska skolan, uppbyggd enligt samma modell som Tyska och Franska skolorna. Totalt rymmer den planerade skolbyggnaden på Busholmen 750 elever. Skolhuset väntas stå klart år 2019, ett par år innan Cygnaeus skola borde totalrenoveras.

På finskt håll finns ett intresse av att ta över Cygnaeus byggnad och göra den till en finsk skola.

Svenska skolsektionen ska vid sitt möte på torsdag nästa vecka ta ställning till Utbildningsverkets revolutionerande förslag som personalen i de berörda skolorna informerades om i på fredagen.

Den nya planen skiljer sig radikalt från tidigare förslag som har gått ut på att flytta de äldsta eleverna från de svenska centrumskolorna till Norsen. De planerna har stoppats i skolsektionen efter protester från föräldrahåll. Efter att gymnasiet flyttade ut ur Norsens skolhus, finns det för mycket ledigt utrymme i byggnaden som för tillfället renoveras.

– Förslaget bygger på det arbete som gjorts tidigare, men vi fått med en ny pusselbit, en skola på Busholmen där både finska och svenska utbildningssektorn är engagerade. Politiker från SFP och andra partier har signalerat att de vill ha en skandinavisk skola med svenska och finska elever under samma tak, säger Niclas Grönholm, linjedirektör vid Utbildningsverket.

– Avgörande är framtiden och pedagogiken. Det finns en risk att man låser fast sig vid strukturer och väggar. Min förhoppning är att vi på det här sättet kan skapa starka skolor.

Grönholm anser att det finns fördelar med en stor grundskola med klasserna 0-9.

– För barnen är det bra att ha så få skolbyten som möjligt och stora enheter ger klart bättre lärarresurser och flexibla möjligheter att använda både klass- och timlärare i undervisningen.

Enligt det nya förslaget utgör Kronohagens skola en filial till den stora grundskolan Norsen. Avsikten är att eleverna från klass fem flyttar över från byggnaden i Kronohagen till Norsens skolhus.

Minerva, Drumsö och Brändö lågstadieskolor fortsätter som 0-6 skolor, men Brändö lågstadieskola flyttas över till det östra skoldistriktet, vilket innebär att Brändöeleverna från sjuan går i Botby grundskola, i stället för i Norsen som i dag.

Helt nytt är också förslaget att det södra skoldistriktet skulle bli ett enda upptagningsområde. Det betyder att barnets skola inte definitivt bestäms utifrån elevens hemadress, vilket är fallet i dag. Familjerna skulle själva få önska i vilken skola i distriktet barnet ska börja, men rektorer och Utbildningsverket skulle ha sista ordet. Genom åtgärden skulle valfriheten öka, men den är också ett sätt att garantera att de olika skolfastigheterna har ett lämpligt antal elever.

För SFP:s lokalpolitiker i Helsingfors kommer det nya förslaget att vålla mer huvudbry än för resten av de politiska grupperingarna. Svenska skolsektionens ordförande, Veronica Hertzberg (SFP) är positiv till planerna.

– Förslaget är mycket intressant och jag tilltalas av idén att man skulle ha en stor enhetsskola och en nordisk skola med en finsk och en svensk profilering. På det här sättet får vi flera starka skolor som skulle ha de muskler som behövs för att utveckla pedagogiken och locka behöriga lärare, säger Hertzberg.

Hertzberg säger att hon har förståelse för att många skulle känna saknad för Cygnaeus om man avstår från den.

– Men jag är säker på att man kunde ta vara på den pedagogik som utvecklats i skolan. Skolorna och lärarna skulle ha drygt tre år på sig att fundera på koncepten och utveckla de nya skolorna i lugn och ro.

Hennes partikamrat Björn Månsson som leder SFP-gruppen i stadsfullmäktige är inne på en annan linje.

– I SFP-gruppen kommer vi inte att svälja förslaget som sådant. En majoritet av våra fullmäktigemedlemmar vill inte avstå från Cygnaeus.

Stadsstyrelsemedlemmen Marcus Rantala (SFP) är heller inte redo att ge upp Cygnaeus och föreslår att det utreds om byggnaden kunde bli ett svenskt daghem eftersom barnen i området blir fler.

Sektionsmedlemmen Elisabeth Helander (SDP) är entusiastisk över planerna att inrymma en finsk och en svensk skola i samma byggnad och säger att det är något som hon har drömt om i många år.

Sektionens vice ordförande Berndt Nordman (Gröna) hör också till förespråkarna:

– Förslaget om den nya stora tvåspråkiga enheten på Busholmen är inspirerande och bra. En helt ny skolbyggnad innebär nya möjligheter som inte har funnits tidigare. När det gäller Cygnaeus anser jag att man inte samtidigt kan äta kakan och ha den kvar. En stor 0–9 skola i Norsen är också en modell som jag tror på.

Monica Äikäs, ordförande för Helsingfors svenska lärarförening, blev överraskad då hon hörde om förslaget:

– Det låter som en intressant lösning som säkert kommer att väcka diskussion. Jag ställer mig försiktigt positiv till planerna även om jag kan tänka mig att man inte är så glad i Cygnaeus just nu.