Insändare: Pälsnäringen är ingen stödnäring

Debatt
22.09.2022 18:19
HBL (10.9, 11.9, 12.9 och 19.9) har publicerat stora artiklar om pälsnäringen, för vilka pälsdjursuppfödare eller representanter för näringen har hörts endast en gång. Artiklarnas perspektiv har delvis varit missvisande och det finns ensidigt valda fakta i dem.
Artiklarna ger en felaktig bild av pälsnäringen som en näring som baserar sig på statligt stöd. Pälsdjursuppfödarna omfattas inte av produktionsstöden för jordbruket och branschen är helt marknadsbestämd.
Under de senaste tio åren har värdet av det finländska pälsauktionsbolagets förmedlingsförsäljning varit 4,75 miljarder euro, medelvärdet 475 miljoner euro per år. Under samma tid har pälsdjursnäringen betalat staten cirka 1,2 miljarder euro i skatter och avgifter, varav kommunalskattens andel är drygt en femtedel. Vår totala sysselsättning har varierat mellan 3 000-5 000 årsverken under de senaste fem-sex åren.
Rysslands angrepp mot Ukraina, sanktionerna och de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin har drabbat ekonomin i branschen, men det har också funnits positiva tecken på handel med päls. Vi vill gärna redogöra för stöden i vår bransch, så att saker och ting sätts i rätt proportion. För att kompensera den plötsliga omsättningsförlusten till följd av coronapandemin 2020–2021 ansökte pälsdjursuppfödare i Finland om kostnadsstöd för primärproduktion på samma grunder som andra primärproducenter. Totalt beviljades pälsdjursuppfödarna cirka 34 miljoner euro i kostnadsstöd. Detta var ett temporärt stöd av engångsnatur och det omfattade alla sektorer inom primärproduktion.
Pälsdjursuppfödarna omfattas inte av produktionsstöden för jordbruket och branschen är helt marknadsbestämd.
Före det hade pälsdjursuppfödarna senast fått kostnadsstöd i början av 1990-talet på grund av den kraftiga devalveringen, alltså för 30 år sedan.
Låt oss framföra några ytterligare preciseringar om förfarandena inom vår bransch. Pälsdjursuppfödare har rätt att ansöka om avbytarstöd, och de har erhållit cirka 1,5–2 miljoner euro i stöd under de senaste åren. Detta representerar cirka 1 procent av det totala avbytarstödet i Finland. Pälsdjursuppfödare kan ansöka om investeringsstöd på samma sätt som andra företag, och då talar vi i genomsnitt om några miljoner euro per år. Vi hoppas att siffrorna talar för sig och belyser det rådande läget. Alla ekonomiska fakta om näringen finns på FIFUR:s nätsidor.
HBL har också försummat att beakta de befolkningsenkäter som pälsnäringen låtit göra hos oberoende forskningsinstitut. Enkäterna ger en helt annan bild av näringens befolkningsstöd än de enkäter som HBL valt ut. I en befolkningsundersökning som Taloustutkimus gjorde våren 2022 förhöll sig exakt 50 procent (n=1 003) mycket eller ganska positivt till inhemsk, certifierad pälsdjursuppfödning.
I de befolkningsenkäter som forskningsinstitut har genomfört på uppdrag av FIFUR har understödet för pälsnäringen (mycket eller ganska positiv inställning) varierat mellan 46 och 65 procent 2009–2022. FIFUR har använt samma frågeställning från år till år för att säkerställa jämförbarheten mellan enkäterna.
Utöver ovan framförda ekonomiska fakta kan vi konstatera att finländska producenter har förbundit sig till att långsiktigt utveckla produktionsdjurens välbefinnande på ett sätt som överträffar bestämmelserna i Finlands och EU:s lagstiftning. Vi var till exempel den första produktionsdjurssektorn som började certifiera farmerna 2005. Dessutom antog Europeiska kommissionen WelFur-programmet för pälsdjurens välbefinnande 2019 som den första i sitt slag inom produktionsdjurssektorn. Under pandemin finansierade näringen själv ett coronavaccin, genom vilket Finland var det enda landet i EU som vaccinerade alla sina avelsminkar mot coronan.
Marja Tiura, verksamhetsledare, Finlands pälsdjursuppfödares förbund FIFUR

ANDRA LÄSER