Gästa och festa på nytt vis

Tänk om, syster! är dagens bud. Det finns en del saker i livet som är lättare att tänka om än andra. Att vända en bordduk upp och ner är ingen match, att byta ut gästvinet går, men att slopa köttet på grillfesten kan redan väcka känslor. Vetenskapsmännen säger att våra barn mot slutet av sitt liv får sina grillbiffar uppfödda i laboratorier. Våra skapelser i dag är inte lika banbrytande, men kan kanske bidra till känslan av både bättre samvete och personligt engagemang när festen väl falnat. Så här kan det se ut då just de här systrarna tänker bjudning, bjuder till och bjuder upp. Får vi lov?

Fågelfröjd . Sätt egen prägel på dukningen med en målad, formklippt löpare. Man får dessutom hålla ribban lågt; ju fulare fågel, desto bättre isbrytare.

Noras vegetariska grillfiesta

Vi systrar är uppvuxna på bondgård i skärgården där får, kalkoner, hönor, katter, hundar och diverse andra kryp samsades om utrymmet och uppmärksamheten. Vi barn lärde oss tidigt förstå naturens kretslopp och att döden är en del av livet. Vi lärde oss acceptera att djurkompisarna kom och gick, framför allt om de var djur som fötts upp för att slutligen hamna på tallriken. Våra föräldrar idkade djuruppfödning med djurens välbefinnande som högsta prioritet. Vår uppväxt gjorde oss till stora djurvänner och kanske också i någon mån etiskt medvetna konsumenter.
Senare i livet har jag funderat mycket på etiken kring det vi äter. Ju mer jag vet om köttindustrin desto mindre vill jag konsumera kött. De flesta av oss vet nog varifrån biffen kommer, för att inte tala om dess påverkan på miljön och vår hälsa. Ändå konsumerar vi finländare kopiösa mängder kött och tack vare vår stora förkärlek för grillning är sommaren köttförsäljningens högsäsong. Numera finns det dock otroligt bra alternativ till kött och efterfrågan på dessa produkter ökar ständigt. Satsar man på smakerna i den vegetariska maten kan jag lova att inte ens den mest inbitna köttälskaren saknar sin biff.
En fredag kväll i juli samlades Lisas och min familj för en vegetarisk grillfiesta. Vi njöt av vegetariska spett med Oumph, rödbetstsatsiki, hummus, äppel- och citronlemonad, valnötspaprikor och många andra smarrigheter.

Saras gå-bort-gåvor

Bjuden på fest och sugen på att ta med dig något personligt? Mån om att det är användbart och inte göms undan i en dunkel skrubb? Vinflaskan och chokladen, de trogna följeslagarna vid kalasen, går oftast hem som gå-bort-gåvor. Men nu var ju min uppgift att slå ett slag för alternativen. Förslagen är därmed följande: ägg, olja och salt!
Vi börjar med äggen. En och annan bokar nu in kräftskivor och villaavslutningar i helgkalendern. Kräftskivor brukar vara estetiska form- och färgfester i rödgul skala. En skål kokta ägg med färgat växtmotiv är faktiskt inget dumt inslag på kräftborde. Både utseende- och smakmässigt går de lätt att kombinera med kräftbuffén. Och om inte där, så är de den snygga frukostlösningen för dagen efter. Äggkoket görs som äggkok görs, men med tillskott av nylonstrumpa, växtdelar och lökskal. Ge det en chans, det kan bli succé!
Så var det ännu oljan och saltet. Redan en minimal örtodling, eller en kruka från mataffären, ger skörd till vackra örtoljeflaskor som är oslagbara i snabb matlagning. Olivolja som färdigt smaksatts med till exempel chili och dragon ger smak åt en rad rätter utan att man behöver fundera på kryddningen. Örtsaltet fungerar enligt samma princip, men kräver lite mera skörd. Hälften av det roliga ligger i hur man förpackar härligheten. Satsa på det självkomponerade, minnet av det varar säkert längre än vinet och chokladen!

Lisas målade måslöpare

I Lisas sommardukning är måsen välkommen, men bara om den är stilla. Jag påstår mig inte vara den föreställande konstens största auktoritet och jag är medveten om att vår ornitolog-pappa kunde ha åsikter om huruvida fågeln tillhör måssläktet eller inte, men låt nu inte detta dra ner på stämningen. I bästa fall blir de riktiga måsarna så upprörda över denna evolutionsmiss att de håller sig på avstånd.
Som så ofta, är tillvägagångssättet enkelt: det enda som behövs är textilfärger och en vaxduk med en undersida i bomull. Man kan förstås också använda annan textil, men det finns argument för detta upplägg. En vaxduk är stadig och seglar inte omkring i dukningen.
På grund av att en vaxduk inte rispar behöver kanterna inte heller sys, vilket gör jobbet både roligare och lättare. Textilfärg fastnar på bomullsytan, och visst är det ju mer givande att ge utlopp för skaparglädjen när produkten blir långlivad. Där mitt på bordet missar ingen ditt mästerverk. Arbetsordningen är skissa, måla, klippa, stryka.

För bilder, tips, recept och instruktioner: läs bloggen på http://oasis.blogg.hbl.fi

ANDRA LÄSER