Pata Degerman om rusningen i Himalaya: "Bäddat för katastrof"

Den senaste veckan har medierna svämmat över av bilder på hundratals klättrare som tätt inpå varandra köat i timmar i iskylan för att nå världens högsta bergstopp Mount Everest.

Elva personer har mist livet under den några veckor långa vårsäsongen. Normalt omkommer omkring fem personer per år.

Enligt expeditionsledaren Pata Degerman är de högsta bergen på alla kontinenter populära just nu. Han tror att populariteten är förknippad med sociala medier, i synnerhet Instagram, där folk kan inspireras av varandras bragder.

– Att bestiga berg är ett ganska konkret träningsmål. Världens högsta berg är ett ännu mer konkret mål.

En annan orsak till rusningen är också att fler tillstånd än normalt har beviljats. Nepal har inför den här vårsäsongen utfärdat 381 tillstånd för klättrare. Ytterligare minst 140 tillstånd delades ut för Tibetsidan, skriver TT. Dessutom har klättrarna på Nepalsidan med sig minst varsin guide.

–  Tillstånden kostar omkring 10 000 dollar per man (nästan 9 000 euro) per expedition. Det har öppnat dörrar för fler aktörer, säger Degerman.

Antalet oerfarna klättrare som har försökt nå toppen har också ökat. Det här anser en del ha gjort klättringen farligare för alla.

Köbildningen beror inte bara på den ökade turismen, också de så kallade väderfönstren – alltså då vädret är gynnsamt för att toppen ska kunna nås – har blivit färre. På grund av starka vindar var fönstret då klättrarna kunde ta sig till toppen litet i år, vilket skapade köerna.

–  Det är några större aktörer som säger när det är dags att klättra, och resten följer efter. På så sätt har det blivit kaos där uppe, säger Degerman.

Risken för olyckor, köldskador, syrebrist och höjdskador ökar när klättrarna tvingas köa i timmar.

–  Jag förstår att folk vill klättra upp dit men syret kan lätt ta slut, vilket kan leda till dödsfall. En stor del har inte heller riktigt bra kondition. Det är bäddat för katastrof, säger Degerman.

Enligt Degerman har man diskuterat den så kallade Everestcirkusen i omkring tio år. Klättringsbusinessen drar in betydande summor i Nepal som är ett av världens fattigaste länder.

–  Det är förståeligt och bra att de gör business på klättring, men inte i den här utsträckningen.

Nepalesiska myndigheter överväger nu att ändra reglerna för vem som får bestiga Mount Everest, efter att många har förlorat sina liv på berget den här säsongen.

Degerman har själv klättrat i Himalaya 2003 men tycker inte om att klättra där.

–  Riskerna är för stora. När man går över 8 000 meters gränsen finns alltid en risk att kroppen säger upp kontraktet.

Enligt Degerman har omkring ett tiotal finländare nått Mount Everests topp. Han förstår att folk lockas av att försöka nå toppen till världens högsta berg.

– Men folk börjar i fel ända, man borde klättra i lite mindre berg först och läsa mycket om hur det går till.

Han säger att också företagen har ett ansvar över att se till att kunderna är i tillräckligt bra form för att klättra i höga berg. Hur man klarar sig på högre höjder är också individuellt och hänger inte alltid ihop med en god kondition.

–  Ofta är det pengarna som avgör. Man gör business på ganska farliga saker.

Degermans träningstips för den som ska klättra i berg är att upprepade gånger gå upp för en backe med ryggsäck på ryggen.

–  Jag ska bestiga ett berg på Grönland om några veckor. Inför det klättrar jag i berg några gånger i veckan, 64 gånger upp för Malmgårdstoppen.