Tyskland väljer – vallokalerna har stängt

Röstandet är i full gång i Tyskland, där drygt 60 miljoner röstberättigade ska säga sitt om vem som ska styra landet när förbundskansler Angela Merkel går i pension.

Valaffischer för Olaf Scholz, Annalena Baerbock och Armin Laschet.
Prick klockan åtta slog valförrättarna upp dörren till en vallokal i Berlinstadsdelen Mitte, i skuggan av tv-tornet. På väggarna tre flaggor: en tysk, en europeisk och en med Berlins stadsvapen – väljarna får även lägga sin röst i valet till huvudstadsparlamentet.
Valmyndigheten uppskattar att omkring fyra av tio tyskar har förtidsröstat per post i år. Det är fler än någonsin tidigare, och ett faktum som gör att de vanligtvis träffsäkra vallokalsundersökningarna bör tas med något större försiktighet.

"Något speciellt"

Men Philipp Enders från Heidelberg i sydvästra Tyskland har nyligen flyttat till Berlin och går hellre och lägger sin röst på valdagen.
– Det är något speciellt med det, säger han utanför vallokalen i Mitte.
Hans sällskap Romina Trunzer, som också kommer från delstaten Baden-Württemberg, instämmer.
– Det här är första gången vi röstar i Berlin. Och när vi nu bor här, i huvudstaden, så känns det självklart att vara på plats, säger hon.

Kantats av motgångar

För Merkels kristdemokrater (CDU/CSU) har valrörelsen kantats av motgångar och att döma av opinionsmätningarna kan i stället Socialdemokaterna (SPD) bli största parti. Många ser Kristdemokraternas impopuläre kanslerkandidat Armin Laschet som en stor del av förklaringen till de dåliga opinionssiffrorna. Andra pekar på det faktum att CDU och dess bayerska systerparti CSU lett de fyra senaste regeringarna – alla under Merkel – och att det nu är dags för något nytt.
Det tycker till exempel väljaren Ramona, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen. Hon kommer inte att sakna Merkel.
– Nej. Hon har suttit så länge, och det händer ingenting. För fyra år sedan hade jag kanske gett ett annat svar på frågan, säger hon, och spår att Socialdemokraterna blir största parti.

"Synd att hon slutar"

På Potsdamer Strasse, någon kilometer från Merkels kansli Bundeskanzleramt, träffar TT Barbara Bruders och Jürgen Banse från Brandenburg, som ser betydligt mer positivt på Merkel.
– Det är verkligen synd att hon slutar, säger Barbara, som kommer att sakna kanslerns "beslutsamhet".
– Och så är hon respekterad på världsscenen, flikar Jürgen in.
Ingen av dem är särskilt förtjust i den tänkte efterträdaren Laschet.
– Hans uppförande är inte det man förväntar sig av en statsman, säger Barbara, som hade föredragit ledaren för bayerska CSU, Markus Söder, som kanslerkandidat.

Trängs med löpare

Utgången är i högsta grad öppen, då en mätning så sent som i fredags visade att Kristdemokraterna har knappat in och nu ligger bara en procentenhet bakom Socialdemokraterna, vilket är inom felmarginalen. Andra mätningar visar ett större försprång.
I Berlin får väljarna trängas med löpare, då Berlins maraton äger rum på valdagen – precis som vid valet för fyra år sedan. Utanför en vallokal på Sonnenallee i stadsdelen Neukölln, omgiven av arabiska och turkiska snabbköp och kaféer, har Sara just lagt sin röst.

"Inga direkta förhoppningar"

Hon brinner för miljöpolitik och sociala frågor, och tror att Olaf Scholz, vars socialdemokrater leder opinionsmätningarna, blir nästa kansler.
– Men jag har inga direkta förhoppningar att något kommer att förändras, säger hon, och får ta i för att överrösta slagverksorkestern som trummar upp stämningen bland löparna i en korsning intill.
Vallokalerna stänger klockan 19 finsk tid, och senare på kvällen väntas ett tillförlitligt resultat. Sedan tar det svåra arbetet vid, då partierna ska enas om en koalition – något som kan dra ut på tiden.

Så går valet till

Omkring 60,4 miljoner av Tysklands 83 miljoner invånare är röstberättigade i valet till det tyska parlamentet (förbundsdagen). Varje väljare har två röster: en förstaröst (Erststimme) och en andraröst (Zweitstimme).
Förstarösten läggs på en kandidat i någon av Tysklands 299 valkretsar, som alla får skicka en representant till förbundsdagen. Detta val är ett så kallat majoritetsval i enmansvalkretsar, vilket innebär att bara en person per valkrets – den som får flest röster – skickas till Berlin, på ett så kallat direktmandat.
Andrarösten läggs på ett parti, närmare bestämt på en lista som tagits fram av partierna på delstatsnivå. Det här valet är proportionellt, och styr också hur många mandat i förbundsdagen ett parti sammanlagt får.
Om ett parti vinner fler direktmandat än det är berättigat till i förhållande till andelen andraröster får partiet så kallade tilläggsmandat. För att inte proportionaliteten ska gå förlorad får även de andra partierna fler mandat, så kallade utjämningsmandat, för att fördelningen bättre ska återspegla resultatet av listvalet, alltså andrarösterna.
Systemet gör att antalet platser i förbundsdagen kan variera. Det lägsta antalet är dock 598. Spärren för att komma in i förbundsdagen är fem procent.
ANDRA LÄSER