Sverige går mot val och en politisk knut

STOCKHOLM – Det finns ett väldigt tryck på att det måste bli ett maktskifte i Sverige, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation vid Mittuniversitetet i Sundsvall.

Statsminister Stefan Löfvens (S) rödgröna minoritetsregering har suttit kvar hela valperioden om fyra år. Regeringen har i dag parlamentariskt stöd av bara 137 av den svenska riksdagens 349 ledamöter och har utöver det tagit stöd i olika frågor hos Vänsterpartiet och dess 21 ledamöter.

Socialdemokraterna har backat från sitt stöd i valet 2014 från 31 till 26 procent i dag. Journalisten och kommentatorveteranen Margit Silberstein tror att Stefan Löfvens spelrum att bilda en ny regering efter valet kan bli litet.

– Fast han har varit ganska bra i kriser som när han blev en landsfader efter terrorattentatet på Drottninggatan, säger hon. Och han var skicklig i somras när Alliansen (för en dataläcka) krävde ministrars avgång och (försvarsminister) Peter Hultqvist var den enda som blev kvar, säger hon.

En större bladvändare är att Stefan Löfven och migrationsminister Heléne Fritzon (S) vid en snabbt sammankallad presskonferens i fredags inför söndagens första stora tv-debatt gick ut och föreslog en ytterligare åtstramad svensk flyktingpolitik. Enligt Aftonbladet ska det ha föregåtts av förhandlingar med Moderaterna och Liberalerna.

Också det är ett taktiskt vågat drag av Löfven som får hård kritik för det av regeringspartnern Miljöpartiet, liksom också inom sitt eget parti. En S-riksdagsledamot, 33-åriga Sara Karlsson från Eskilstuna lämnade riksdagen i protest.

– Partierna säger inte att man har ändrat politik, men man ändrar retoriken, säger Lars Nord.

Också Stefan Löfven har sagt att en stramare politik "är socialdemokratisk politik". I söndagens tv-debatt mjukade han upp det med att säga att han framför allt vill se tydligare flyktingpolitik inom EU och globalt.

Svensk politik kännetecknas av klara blockgränser som har gjort det lätt att bilda regeringar i Sverige. Både Margit Silberstein och Lars Nord ser hösten bli politiskt knepig.

Efter att ha drivit två borgerliga regeringar från 2006 till 2014 har Alliansens oppositionssamarbete mellan Moderaterna, Centern, Kristdemokraterna och Liberalerna (tidigare Folkpartiet) blivit lösare. Inför höstens val gnabbas allianspartierna sinsemellan.

– Vad deras gemensamma plattform är, det är frågan, säger Lars Nord.

Valet i höst färgas också av att hela tre partier står och väger nära den svenska röstspärren och riskerar att falla ut ur riksdagen. Spärren har gällt sedan 1968; ett parti som får mindre än fyra procent av rösterna kommer inte in i den nya riksdagen.

Allra mest kritiskt är det för Kristdemokraterna (KD). Både Lars Nord och Margit Silberstein tippar att de under ledning av sin unga ordförande Ebba Busch Thor, 31, faller igenom i valet i höst efter att under vårvintern har doppat till och med under ett snitt om tre procent.

– De har legat så rejält under i alla mätningar, säger Lars Nord

Liberalerna har en mera betryggande marginal, men dras enligt Margit Silberstein med "Westerberg-fenomenet" – efter 11 år som partiledare dras Jan Björklund precis som sin föregångare Bengt Westerberg med att väljarna verkar anse att samma ansikte och samma agenda har präglat partiet för länge.

Inom regeringsfronten går de svenska gröna, Miljöpartiet (MP) katastrofalt bakåt. Dess ena språkrör Gustav Fridolin var en gång partiets stjärnskott, in i politiken som 11-åring, in i riksdagen som 19-åring. Nu är han 34 och undervisningsminister medan partiets andra språkrör Isabella Lövin är biståndsminister. Partiet sägs ha tappat framför allt de unga och hänger i opinionsmätningarna med några decimaler ovanför röstspärren.

Sverigedemokraterna (SD) är fortfarande inför sin tredje riksdagsperiod inte en tänkbar partner för något av de andra partierna. I valet 2014 gick partiet framåt med 29 nya riksdagsledamöter och fler framgångar förutspås i höst då partiet kan få 17-18 procent av rösterna.

– Men jag tror inte att det blir någon förändring i hur de andra partierna kommer att förhålla sig till SD, säger Margit Silberstein.

Utöver det senaste utspelet om invandringspolitiken har Lars Nord svårt att se några andra frågor kunna bli riktigt stora i valet.

– Också kring valet 2014 var debatten kaotisk. Efteråt kunde partisekreterarna inte peka ut någon ledande valfråga, säger Lars Nord som tillsammans med journalistikprofessorn Jesper Strömbäck har analyserat de svenska valrörelserna under 2000-talet i en ny bok.

– Det har kommit så många olika mediekanaler som alla jobbar på duktigt på varsitt håll.

Partiledarna är viktiga men de är inte stora retoriker längre som Göran Persson eller Carl Bildt, för att inte tala om Olof Palme, säger han.…

– Nu handlar det mera om att kunna uppträda i vardagen. Ebba Busch Thor har badat i en isvak i ett DN-reportage och Liberalernas Jan Björklund har ställt upp i hemma hos-reportage där han äter smörgås med sina två adopterade söner, säger Nord.

Moderaterna som pendlar med 23 procent som näst störst i opinionsmätningarna. Efter Anna Kinberg Batras mindre framgångsrika två och ett halvt år som partiledare är Ulf Kristersson nu borgerlig statsministerkandidat med en tajt flyktingpolitik på sin agenda. I söndagens tv-debatt sträcker han och SD-ledaren Jimmie Åkesson upp handen för att Sverige ska ta emot färre flyktingar än nu.

– Den frågan kan inte tillåtas paralysera svensk politik flera år till, säger Ulf Kristersson i tv-studion. Vi behöver en historisk överenskommelse om den. Det är en ödesfråga för Sverige, säger han.