Fyrhjulingar polisens nya äss i rockärmen

Helsingforspolisen har sedan årsskiftet två nya fyrhjulingar till sitt förfogande. De är inte avsedda för internt nöjesbruk, poängterar överkonstapel Jere Roimu. – Även här i betongdjungeln finns områden med svårframkomlig terräng.

Helsingforspolisens nya fyrhjulingar ska användas året runt. Mika Koskenlaakso och Tuomas Parviainen har klätt sig med fyra lager kläder för att uthärda kylan. "I staden känns det okej, men ska man köra längre sträckor blir det kallt", säger Parviainen.

Det är en ovanlig syn i huvudstaden: två poliser som med blinkande blåljus bränner fram och tillbaka utanför Olympiastadion.

De bilister som har tänkt parkera invid pressuppbådet vänder om, men en grupp skolelever är desto gladare över åsynen. De vinkar glatt åt konstaplarna.

Helsingforsborna kommer att vänja sig vid de blågula fyrhjulingarna, tror överkonstapel Jere Roimu som har ansvar för Helsingforspolisens fordon.

– De ska inte samla damm i ett garage och plockas fram några gånger om året för stora händelser, utan användas varje dag, så vitt och brett som möjligt, säger han och fortsätter:

– Även här i betongdjungeln finns områden med svårframkomlig terräng: Sveaborg, tunnelnätet under jord, Banan – varför inte stränder eller parker också.

Ute i folkmassor är den stora fördelen att en polis på fyrhjuling har bättre kontakt med omvärlden än en polis i bil, påpekar Roimu. Tröskeln är lägre att ta kontakt med polisen, och även omvänt, för polisen att notera brott eller oroligheter.

Överkonstapel Jere Roimu tror på fyrhjulingarna. "Det här handlar inte om pengar, utan om att öka vår rörlighet ute i fält", säger han.

Bärbart kontor

Fyrhjulingar lämpar sig därför för patrullering vid stora evenemang och demonstrationer. Men sedan trafikpolisen Tuomas Parviainen vid årsskiftet började köra fyrhjuling i sitt dagliga jobb har han ägnat sig mest åt trafikövervakning.

– Jag har skrivit ut många böter för att folk kört mot rödljus, struntat i stoppmärken och glömt säkerhetsbältet.

Han öppnar bagagelådan. Fyrhjulingen är liksom motorcyklarna utrustade med "fältkontor": en bärbar dator och skrivare.

– Jag hoppas att polisen snart kunde övergå till pappersfria böter och anmärkningar, säger han medan skrivaren manglar ur sig en påhittad bot.

Även om den går fort – vid behov 80 kilometer i timmen – är fyrhjulingen inte avsedd för jakt.

– Men om den misstänkta hoppar ut i skogen kan vi följa efter på fyrhjuling, säger Parviainen.

En fyrhjuling med full utrustning kostar runt 20 000 euro, bara hälften av sådana personbilar som polisen använder.

Inspiration från norr

Idén att skaffa fyrhjulingar kom från Uleåborgspolisen, berättar Jere Roimu. Där har polisen i några år nu testat fyrhjulingar i stadsmiljö – och talar varmt om dem för övriga Finland.

Samtidigt som de lanseras tas två betydligt dyrare patrullbilar ur användning. Men att det här vore en konsekvens av polisens tajta budget dementerar Jere Roimu.

– Det här handlar inte om pengar, utan om att öka vår rörlighet ute i fält.

Tuomas Parviainen kommer att tänka på flera lägen där en fyrhjuling kommer väl till pass.

– Till exempel när vi letar efter försvunna personer. För några år sedan hade vi en sökoperation i östra Böle. Det var omöjligt att köra bil på de smala gränderna, så vi fick röra oss till fots. Med fyrhjuling går det snabbare, och så syns vi bättre.

– Och så var det en gång en pojke som gått ut på järnvägsrälsen mellan Malmgård och Myrbacka. Det skulle säkert gå att köra fyrhjuling på spårområdet, säger Parviainen.

Om Helsingforspolisen ser lika stor nytta med fordonet som kollegerna i Uleåborg kan det bli aktuellt att skaffa fler framöver, tänker Jere Roimu.

– Men de är inte tänkta som ersättare för, utan komplement till bilarna och motorcyklarna.

BRB Can-Am

Effekt: 80 hästkrafter

Topphastighet: 80 kilometer i timmen

Bränsleförbrukning: 9–10 liter bensin per 100 kilometer

Körkort: B

Pris: 20 000 euro (med full polisutrustning)

ANDRA LÄSER