Köerna ringlar åter långa vid flygplatserna några månader efter att pandemirestriktionerna slopats runtom i Europa och Finland. I början av juni varnade Finavia för rusning på flygplatsen i Vanda eftersom man väntade sig historiskt många resenärer . I juli klarnade det att antalet resenärer ökat med hela 520 procent under det senaste halvåret.
Samtidigt tickar klockan för klimatmålen. Finland ska vara klimatneutralt 2035, och det kräver innovationer och reglering av olika sektorer, men också att finländarna prioriterar om.
Hur illa är flygresor för klimatet, Oras Tynkkynen, äldre rådgivare i hållbarhetslösningar på jubileumsfonden Sitra?
– Det beror på ur vilken synvinkel man granskar saken. Om man bara tittar på flygtrafikens andel av världens koldioxidutsläpp så är den fortfarande riktigt liten. Det berättar ändå inte hela sanningen eftersom flygtrafiken belastar klimatet också på andra sätt än i form av koldioxidutsläpp. Om vi räknar med indirekta effekter så som kondensationsstrimman som uppstår som vattenånga efter flygplanet och dess inverkan på uppvärmningen, så är flygtrafikens klimatuppvärmande effekt betydligt större.
– Flygtrafikens utsläpp har också framtill pandemin ökat med mycket snabb takt i en tid där världen snabbt borde skära ner på utsläppen. Av den här orsaken har man försökt ingripa i flygtrafikens utsläpp, säger Tynkkynen.
Stor inverkan på personliga klimatavtrycket
Även om flygtrafiken inte utgör en stor del av världens totala utsläpp så är den intressant med tanke på den enskilda personens klimatavtryck. Finländarnas genomsnittliga klimatavtryck har sedan millennieskiftet varierat mellan 9,9 ton och 13,5 ton per person per år. För att vårt avtryck ska vara globalt hållbart, borde det åtminstone gå ner till cirka 2,5 ton.
Till exempel en tur- och returresa till Thailand höjer betydligt på det totala klimatavtrycket som en person har. Enligt Finnairs räknare, som kan användas för att räkna ut hur mycket man ska kompensera för en resa, handlar det om 0,93 ton koldioxidekvivalenter. Räknaren beaktar endast direkta utsläpp.
– Om en person flyger mycket och inte nödvändigtvis orsakar stora utsläpp i sitt övriga liv kan flygresorna vara den viktigaste enskilda utsläppskällan i vardagen, säger Tynkkynen.
Oras Tynkkynen är äldre rådgivare på jubileumsfonden Sitra.
Det finns flera faktorer som inverkar på en persons klimatavtryck, till exempel vad man äter och hur man bor. Att anse att man kompenserar för sitt resande genom att vara vegan kan ändå vara problematiskt.
– För atmosfärens del spelar det ingen roll varifrån utsläppen kommer, utan hur stora de är. Ofta när man talar om att kompensera hänvisar man till att man återbetalar för de utsläpp som den egna verksamheten gett upphov till från något annat än ens egna verksamhet. Så man talar sällan om kompensation i form av att ändra sitt eget liv.
Han konstaterar ändå att människor har olika önskningar och behov.
– Vissa kan komma till slutsatsen att de hellre reser ibland men i stället äter veganskt eller försöker leva så att de inte behöver en egen bil, eller bor i en liten bostad.
Är det möjligt att göra avtrycket så litet att det skulle vara möjligt att flyga?
– Det beror på vad man har för målsättning. Om man till exempel beaktar det nuvarande genomsnittliga klimatavtrycket för en finländare så är det möjligt att ligga under genomsnittet och till exempel flyga någonstans en gång om året.
– Samtidigt vet vi att vårt nuvarande genomsnittliga klimatavtryck är alldeles för stort med tanke på klimatet och att vi måste bli klimatneutrala 2035.
Flygbranschen måste bli utsläppsfri
Om man till exempel reser med tåg i stället för flyg så minskar det betydligt på klimatavtrycket. Men på medellång eller lång sikt måste vi också göra flygtrafiken utsläppsfri, säger Tynkkynen.
Biobränsle, elflyg och syntetiska bränslen är de alternativ som nämnts, men inget av dem har värst bred spridning, säger han.
– Det kommer också att ta tid innan de har betydande inverkan på utsläppen från flygtrafiken.
Tre alternativ – så kan flygtrafiken bli utsläppsfri i framtiden
Biobränsle
Det alternativ som är längst kommet är bränsle gjort på biomassa i stället för fossil olja eller kerosin. Bland annat Neste gör redan biokerosin till flygtrafiken. Det finns ändå ett problem – tillgången på biomassa.
– Problemet är att flygtrafiken, i globala mått mätt, redan nu förbrukar sådana enorma mängder bränslen att vi helt enkelt inte har tillräckliga mängder hållbar biomassa. Om flygtrafiken dessutom ökar i framtiden blir det ännu svårare att få tillgång till tillräckligt med bränsle, förklarar Tynkkynen.
Elflyg
På senare år har elektrifiering seglat upp som ett alternativ. Här är utmaningen att flygresor kräver stora mängder energi som ska lagras i ackumulatorer. Mer energi betyder tyngre ackumulatorer vilket i förlängningen betyder att ännu mer el behövs och det blir väldigt dyrt, förklarar Tynkkynen.
Det innebär att det kommer att ta tid innan elflyg blir ett alternativ, åtminstone för längre resor. Korta resor, som till exempel Helsingfors–Vasa, kunde dock bli möjliga i snabbare takt.
Syntetiska bränslen
Med hjälp av el kan man skapa syntetiska bränslen. Det innebär att man med hjälp av ren energi skapar väte som förs samman med tillvaratagen koldioxid för att skapa ett bränsle som har samma egenskaper som ett fossilt bränsle. Eftersom koldioxiden tagits till vara belastas inte atmosfären och klimatuppvärmningen skyndas inte på.
Problemet är ändå att det krävs enorma mängder el för att producera bränslena vilket gör dem väldigt dyra, säger Tynkkynen.
Rälstrafik i stället för flyg
Finlands geografiska läge bidrar med vissa svårigheter för resandet, men det är inte omöjligt att undvika att flyga.
– Jag har själv rest landvägen från Finland till Glasgow och Madrid och till andra delar av Europa. Det är möjligt men det är oftast ganska långsamt och lite svårt.
Att veta vilket resesätt som är bäst för klimatet kan vara klurigt. Ibland kan kryssningsbåtar vara ett sämre alternativ om man ser till utsläppen per person.
– Vilket resesätt som är hållbarast för klimatet beror på flera faktorer, men tumregeln är att resor med flyg och båt i princip alltid är alternativ som belastar klimatet. Om man planerar en resa ska man försöka minimera de delar av resan som görs med flyg och båt.
Tåget är därför att föredra eftersom det i princip alltid ger upphov till väldigt låga utsläpp, säger Tynkkynen.
– Om man till exempel reser från Finland längre bort i Europa så kan man ta färjan till Stockholm och resa resten av resan med tåg. Då blir klimatutsläppen mindre än om man hade flugit hela vägen.
Till exempel den planerade tågförbindelsen genom Baltikum, projektet Rail Baltica, kommer öka finländarnas resmöjligheter. Redan nu går det också att resa ut i Europa från vårt grannland på andra sidan om Bottniska viken.
– Sveriges tidigare regering beslutade att beställa direkta nattåg från Sverige ut i Europa. Från Stockholm kan man redan nu resa direkt till Berlin, och fler direkta förbindelser är på kommande vilket gör det lättare för oss finländare att resa.
Vilka förändringar behöver vi se i våra resvanor?
– Alla utsläppsminskningar är välkomna, men om vi inte bara tänker på atmosfären utan också beaktar människor så träder många frågor om vad som är rättvist fram. Flygresorna är väldigt ojämnt fördelade mellan människor både globalt och inom Finland. En majoritet av världens befolkning har inte flugit en endaste gång och en stor del av flygresorna görs av en väldigt liten minoritet av världens befolkning.
– En majoritet av den här minoriteten bor i länder som liknar Finland. Också inom Finland är det en minoritet som flyger. En stor del av finländarna flyger inte en endaste gång under ett genomsnittsår, medan ungefär en tiondel av finländarna flyger väldigt ofta, flera gånger och långa sträckor. Deras klimatavtryck är därmed väldigt stort.
Går att upptäcka världen också i framtiden
För tillfället undgår flygtrafiken att betala skatt på bränsle och internationella flygbiljetter undgår mervärdesskatt. Om flygtrafiken skulle beskattas i likhet med annan trafik kunde det inverka på vårt beteende, säger Tynkkynen.
– Då kanske färre väljer att resa på helgresor flera gånger om året, och i stället reser en gång per år och stannar en vecka eller två. Längre resor gör man kanske i framtiden en gång per tre år, men stannar i stället en eller två månader. Formen på resor kommer ändras men också i framtidens koldioxidneutrala Finland kommer man att flyga.
Han påminner också om att många upptäckte närregionens skönhet under covidpandemin. Också i Finland kan man åka på strandsemester, se vacker natur, gå på spa eller stadssemestra, säger Tynkkynen.
– Covidpandemin var förstås på många sätt en hemsk prövning, men om man ska ta med sig något gott från den så fick den många att se på resor inom landet på ett nytt sätt. Man märkte att vi också i Finland har många fantastiska resmål. En del reste också till bland annat Nordnorge. Det är ett sätt att minska utsläppen.
Många höll dessutom företagsmöten på distans.
Flygresorna ökar kraftigt efter att pandemirestriktionerna släppt. På Helsingfors-Vanda flygplats har antalet resenärer ökat med hundratals procent jämfört med fjolåret.
Progressiv flygskatt kan vara alternativ
Oras Tynkkynen lyfter fram en progressiv flygskatt som ett alternativ. Det kunde innebära att en viss mängd resande med flyg vore skattefritt, men om man överskrider gränsen skulle man betala en hög skatteprocent för att fortsätta flyga.
– Det skulle i praktiken betyda att en familj som åker på en utlandsresa per år skulle kunna resa skattefritt, men om man reser väldigt mycket, flera gånger om året, skulle man betala för det så kallade överskottsresandet. Det vore ett sätt att beakta att en del bara reser när det är nödvändigt och behålla det rättvist så att det är möjligt att resa i framtiden även om man inte är förmögen. De som reser mycket skulle få betala extra för det.
Finns det en risk att det ger en känsla av att man kompenserat för sitt resande – i stället för att se över hur många flygresor man gör?
– Just nu kan folk resa utan att gottgöra klimatet på något vis. Om man i framtiden skulle vara tvungen att kompensera genom att betala flygskatt vore redan det en förbättring. Vi vet sedan tidigare att när produktpriset ändras påverkar det efterfrågan. Om något är väldigt dyrt minskar efterfrågan, och om det är billigt ökar den.
