I fjol dök den totala fruktsamheten igen efter den babyboom som följde på den första coronavåren och -sommaren. Då studsade kurvan tvärt emot den långvariga trenden, men i fjol ser den totala fruktsamheten ut att landa på rekordlåga 1,34 barn per kvinna i snitt.
Befolkningsförbundets färska familjebarometer visar ändå att en majoritet, eller 85 procent, av 20–45-åringarna vill ha barn. Och svenskspråkiga vill ha fler barn än andra, liksom högutbildade, troende, de som bor på landsbygden och de som lever i ett parförhållande. Samma grupper får också fler barn.
– I städer önskar och får man färre barn, och svenskspråkiga önskar och får fler barn, säger Tiia Sorsa, som är en av författarna bakom Familjebarometern.
Jämfört med finskspråkiga vill svenskspråkiga ha fler barn i snitt, och en mindre andel vill inte ha några barn alls. Störst är skillnaden bland dem som vill ha tre eller flera barn; av de svenskspråkiga vill över 37 procent det, mot drygt 28 procent bland de finskspråkiga.
Partner och ekonomi påverkar
Längst från målet hamnar de som inte lever i ett parförhållande. De 35–45-åringar som inte lever i ett parförhållande får i snitt 1,28 barn färre än de hade önskat sig om de kunnat välja.
– Att man saknar en lämplig partner är den största orsaken bland de 20–45-åringar som vill ha barn men inte har det, säger Noora Lehtonen, medförfattare till rapporten.
Därefter kommer sådant som att man skulle vara tvungen att avstå från sin nuvarande livsstil och att studierna är oavslutade.
– På fjärde plats kommer en oro för världsläget på grund av klimatförändringen. Och för dem som redan har ett barn är den största orsaken till att inte skaffa ett till den ekonomiska situationen, säger Lehtonen.
Kriser påverkar
I Familjebarometern 2022 har man för första gången också undersökt om oro för klimatkrisen korrelerar med ett lägre antal önskade barn. Det gör den: Ju mer oro för klimatkrisen, desto lägre antal barn önskar de svarande sig. Trettio procent av de kvinnor och 21 procent av de män som inte för tillfället planerar att skaffa barn uppger att oro för barnets framtid på grund av klimatkrisen har en stor inverkan på läget.
Elva procent av kvinnorna och fem procent av männen uppger för sin del att Rysslands anfallskrig mot Ukraina minskat på önskan att skaffa barn, och bland de yngre kvinnorna uppger över en femtedel det.
– Ju mer oroad man är för globala hot desto färre barn vill man ha. De som är mycket oroliga önskar i snitt 1,8 barn medan de som inte alls är oroliga önskar 2,4. Detsamma gäller för klimatförändringen, de som är mycket oroliga vill ha färre barn än de som inte oroar sig, säger Sorsa.
Coronapandemin verkar däremot inte ha påverkat barnanskaffningen så mycket. Bara en liten andel uppger att den minskat på lusten att skaffa barn, men en ungefär lika stor andel uppger att effekten varit den motsatta. Majoriteten anser att pandemin inte har något med saken att göra.
– Men det är möjligt att pandemin tidigarelade barnskaffandet för en del, säger Sorsa.
