Ska du fira sportlov i slalombacken? Tänk på detta före första åket

Sportlovet lockar skidåkare på olika nivåer till slalombackarna. Det finns gott om snö även i södra Finland, så skidföret är ypperligt. Men hur är det med den egna formen? Har det gått en tid sedan du senast åkte utför? Kolla att skidor, pjäxor och muskler är i skick så undviker du onödiga skador.

Chris och Tom Karlemo är skidlärare i FK-37 och ger stilprov på hur en fartfylld carvingsväng i Swinghill kan se ut.
Annika Kolster är både vårdcentralsläkare i Hagalund och mångårig skidlärare i Fjällskidarklubben -37 som håller till i Swinghill i Noux. Hon ser både i sitt jobb på hälsovårdscentralen och i sin hobby i slalombacken var de flesta olyckor sker, eller kanske hellre: hur man undviker dem.
– Det allra viktigaste är att folk kommer ut och rör på sig och njuter. Pandemin har gjort att alldeles för många människor har stannat inne och suttit stilla. Nu är det dags att komma ut bland folk, och slalombacken är ett bra ställe att börja på. Med moderna carvingskidor lär sig även en vuxen nybörjare att svänga på kort tid, säger Annika Kolster.
Alexandra Krabbe och Annika Kolster är skidlärare FK-37 i Swinghill.
Själv står hon på skidor flera dagar i veckan, främst i hemmabacken i Noux, där hon leder FK-37:s skidskola. Det finns en farlig situation som hon varnar alla åkare för, men speciellt kanske snowboardåkare.
– Sitt eller ligg aldrig i pisten! Risken för att någon annan åker på dig är mycket stor då och skadorna kan bli allvarliga. Välj med omsorg den plats där du stannar och pausar, se dig omkring och kolla om du syns där du står. Stanna aldrig under en kulle eller ett gupp, och inte heller i början av platta partier där andra åkare tar mera fart, understryker läkaren Kolster.
Det finns fem punkter som är bra att checka inför slalomdagen:

1. Utrustningen

Hur gamla är dina skidor och pjäxor? Man behöver inte ständigt köpa ny utrustning, men nog ibland. Plast föråldras, så när pjäxorna är 15–20 år gamla är risken stor för att plastdelarna börjar vittra sönder. Kolla att de håller ihop och tål smällar.
– Dagens bindningar är mycket bättre än de som fanns när jag började åka skidor på 1980-talet, då var också knäskador mycket allvarligare. Men för att bindningarna ska fungera som tänkt måste de ställas in rätt. Man bör justera dem enligt sin egen vikt och det måste göras på två ställen, både framför och bakom pjäxan. Om bindningarna är för löst inställda slås de lätt upp i gupp eller djupare snö, och det kan vara farligt att tappa en skida i hög hastighet.
Slalomskidornas metallkanter bör slipas med jämna mellanrum.
Om dina skidor har stått oanvända sedan förra sportlovet är det skäl att kolla hur rostiga kanterna är och i vilket skick bottnen är. Om man själv inte är så duktig på att serva slalomskidor lönar det sig att med jämna mellanrum lämna in dem för slipning och vallning till en affär med skidservice.

2. Skyddsutrustningen

Hjälm är inte ett måste i slalombacken, men de allra flesta använder hjälm. De är numera både lätta och bekväma, så det finns inga hinder för att köra med hjälm. Ryggpansar är inte lika vanligt.
– Jag använder själv alltid ryggpansar i skidbacken och många andra skidlärare gör det också. Det skyddar kanske mest om man blir påkörd av någon annan. Mitt eget barn har ett par gånger blivit påkört, men tack vare ryggpansaret har det ändå slutat helt bra, berättar Kolster.
En lektion i skidskolan börjar ofta med uppvärmning av muskler.

3. Dagsformen, uppvärmningen

– Man behöver inte vara i toppform för att kunna åka slalom och en nybörjare klarar oftast av ett första skidpass med normal grundkondition. För forna slalomåkare som återvänder till backen efter en längre paus kan det faktiskt vara värre – muskelminnet minns nog rörelserna, men muskelstyrkan orkar kanske inte köra på lika aggressivt som förr. Då tryter orken i lårmusklerna. Utförsåkning är mera en styrkegren än en uthållighetsgren, så en viss muskelstyrka behövs om man ska orka en heldag i pisten.
För att väcka upp kroppen inför en skiddag är det bra att gå lite i trappor och cirkla med armar och ben. Annika Kolster rekommenderar först tio knäböj och sedan att man turvis står på ena foten och göra åttor i luften med den andra.
Vilken backe ska jag åka i? Det är bra att börja i en lättare, blå backe för att komma i gång. Tävlingsbacken i Swinghill är en röd pist, medan familjebacken längre till höger är blå.

4. Val av pist/backe

I större skidcenter med flera nedfarter är det en bra idé att börja dagen i en blå backe, för att göra en rad lätta svängar och testa dagsformen. Därefter kan man trappa upp tempot och förflytta sig till röda och svarta backar om man gillar mera krävande pister.
– Om man ska åka skidor hela veckan är det en bra idé att ta det lite lugnare första dagen, kanske bara köra ett par timmar. De flesta olyckor sker när man är trött eller rädd, så se till att ta pauser, ät ordentligt, men spara after skin tills du har åkt klart för dagen, tipsar Kolster.
Det ligger också något i talesättet att dagens första och sista åk är de farligaste, så det kan vara bra att ta det lite lugnare då, åtminstone inte pröva några nya trick.
Kan du stanna? Det är det första man behöver lära sig på slalomskidor, innan man ens beger sig ut i pisten. Plogsvängen är steg ett.

5. Behov av skidskola

Många barn börjar redan nu åka slalom i en skidskola, ofta i en grupp som träffas regelbundet. Det är främst vuxna som behöver en puff i ryggen för att ta hjälp av en expert.
– Jag rekommenderar skidskola för vuxna i två fall, dels för nybörjare som vill komma i gång och lära sig att åka tryggt, dels för erfarna åkare som tycker att skidåkningen börjar kännas lite långtråkig. Under en privatlektion ger läraren feedback på ens åkstil, kommer med tips på andra åkstilar och lär ut hur man kan utmana sig själv att pröva på nya saker.
Till vuxna som själv vill lära sina barn åka slalom hälsar Annika Kolster att de inte ska stå för nära och hålla barnen uppe, barn behöver lära sig att stå på egna ben – både att falla och stiga upp själva.
– Det finns ytterligare en fråga som jag tycker att alla som beger sig ut i pisten bör ställa sig själv: kan jag stanna i alla lägen? Om du känner dig osäker bör du välja lättare pister, eller ta en skidlektion där ni med läraren går igenom hur du kontrollerar farten i olika branta backar, säger Annika Kolster.
ANDRA LÄSER