Svenska kulturfonden fortsätter satsa på flerspråkighet – "Det fanns lite tvivel i början"

Svenska kulturfonden meddelade på torsdag att deras storsatsning på flerspråkighet fortsätter. Satsningen har lockat nya och fler finskspråkiga ansökningar än tidigare.

Berndt-Johan Lindström jobbar som ledande ombudsman vid Svenska kulturfonden.
"Det största strategiska programmet i fondens historia". Så beskriver Tankesmedjan Magmas utredare Lia Markelin Svenska kulturfondens program Hallå som pågick mellan 2018 och 2021. Programmet var en satsning för att främja flerspråkighet och språkmöten i Finland, och sammanlagt sex miljoner euro delades ut till 78 olika projekt runtom i landet.
Nu fortsätter satsningen, i september i år kan man ansöka om pengar inom ramarna för programmet Hallå Två, då en miljon euro kommer delas ut under 2022 och 2023.
– Vi är nöjda över att programmet gick så bra. Det fanns lite tvivel i början över om vi ger oss in för mycket i finskspråkiga Finland, men det visade sig vara en positiv sak, säger Berndt-Johan Lindström, ledande ombudsman vid Svenska kulturfonden.
En tredjedel av alla ansökningar till Hallå kom från finskspråkiga aktörer som aldrig varit sökande hos Kulturfonden tidigare, berättar Lindström.
– Och ungefär 30 procent av dem som fick bidrag var finskspråkiga aktörer som vill jobba för svenskan och tvåspråkigheten i Finland, säger han.
Inom ramarna för Hallå Två kan man söka om stöd inom två kategorier: mindre projekt såsom språkmöten eller evenemang där språkgrupper möts, vilka kan få mellan 1 000-5 000 euro i bidrag. Och större språkprojekt som kan tilldelas högst 25 000 euro.

"Vi gör ett nytt försök"

Kulturfonden skriver i ett pressmeddelande att de kan bevilja stöd till projekt som till exempel "skapar möten där svenskspråkiga och personer från andra språkgrupper lär känna varandras kulturer och språk" eller som uppmuntrar till positiva attityder och kunskapsutbyten mellan svenskspråkiga och andra språkgrupper.
Tankesmedjan Magmas utredning gjordes på beställning av Kulturfonden som ville att en utomstående part skulle gå igenom Hallå-programmets resultat och kartlägga dess effekter.
En poäng som lyfts upp i utredningens slutsatser är att "nyfinländare kommer bli en allt viktigare grupp i samhället" och att det därför är värt att försöka nå gruppen i bredare skala i framtiden.
Inom Hallå Två utvidgas målgrupperna till att omfatta också andra språkgrupper och till exempel invandrare som vill komma i närmare kontakt med det svenska i Finland, skriver Kulturfonden i pressmeddelandet.
– Vi talade om flerspråkighet inom Hallå-programmet men det blir lätt att det bara börjar handla om svenska och finska, eftersom det är de största språken. Vi har försökt nå invandrargrupper men med varierad framgång, säger Lindström.
Han konstaterar att han även under tidigare projekt har märkt att de som är målgrupp för en viss ansökan kan behöva ha svenskspråkiga kontakter som känner till vilka bidragsformer som finns och hur man ska gå till väga i sin ansökan.
– Vi har haft kontakt med personer som jobbar med integration men den här biten har inte fungerat så bra som vi skulle vilja. Så vi gör ett nytt försök, säger Lindström.

Inte för privatpersoner

Hallå Två-bidragen kan sökas av bland annat organisationer, föreningar, församlingar, kommuner, skolor och universitet eller företag. Kulturfonden skriver i pressmeddelandet att bidragen inte är tänkta för privatpersoner, arbetsgrupper eller forskningsprojekt vilka i stället hänvisas till att söka om bidrag för forskningsprojekt om flerspråkighet i november.
Hallå-programmet fick 286 ansökningar varav 79 beviljades. Projekten som beviljas stöd i Hallå Två-programmet ska vara verksamma inom områdena konst och kultur, utbildning eller medborgaraktiviteter.
Lia Markelins namn korrigerades klockan 18.39
ANDRA LÄSER