Henrika Franck: Inför så kallade industridoktorander i större skala i Finland

Före detta statsministern Juha Sipilä myntade det i dag bevingade uttrycket ”kaiken maailman dosentit”, all världens docenter, ett uttryck som förminskar universitetsforskningens relevans för praktiska frågor. Han tyckte att man måste göra något, i stället för att forska. Hans regering skar ner i statens finansiering för forskning, utveckling och innovation med 150 miljoner euro.

Nu visar utredningar att Finlands utbildningsnivå har sjunkit, toppforskare söker sig utomlands, industrin hittar inte experter och när man mäter ökningen på produktiviteten i arbete är Finland på 82:a plats i världen, där spelar vi i samma liga som Ghana. Allt detta hänger ihop med nivån på satsningarna i forskning och utveckling. Forskning bidrar till att öka vår förståelse av världen och de många komplexa system och fenomen som den består av. Genom forskning kan man testa hypoteser, utveckla nya teorier och få nya insikter i allt från hur den mänskliga hjärnan fungerar till hur man kan upprätthålla demokratin. Bra forskning för samhällen framåt på ett hållbart sätt.

Utgifterna för forskning och utveckling i Finland är nu cirka 2,8 procent av bruttonationalprodukten. För att vi ska hållas konkurrenskraftiga, föreslår en parlamentarisk arbetsgrupp att den måste höjas till 4 procent inom sex år. Det är ett ambitiöst men viktigt mål, och innebär både att det måste finnas mer privat finansiering, och att vi måste tänka om också när det gäller forskarutbildning.