Vårdcentralerna kan börja konkurrera om patienterna

God och tillgänglig service, trivsamma utrymmen och marknadsföringskampanjer kommer att få betydelse då människor får välja vårdcentral själva. För dem som producerar social- och hälsovårdstjänsterna gäller det att locka så många patienter som möjligt.

Professor Mats Brommels överräckte rapporten om fritt vårdval till familje- och omsorgsminister Juha Rehula (C).
Maria Gestrin-Hagner
31.05.2016 16:57 UPPDATERAD 31.05.2016 22:26
Regeringens planer att öppna upp för konkurrens inom social- och hälsovården tar ett skutt framåt i och med att den expertgrupp som har arbetat med att skissa fram en modell för hur systemet ska se ut från och med 2019 nu är klar med sitt förslag.
De nya social- och hälsovårdcentralerna ska få ersättning utifrån hur många människor som väljer att lista sig vid just den vårdcentralen, men dessutom beaktas behovsfaktorer.
– Det betyder att den som driver en vårdcentral, låt säga i Tölö, i en stadsdel med förhållandevis friska människor med god ekonomi, får mindre skattemedel än den som driver en vårdcentral i till exempel Jakobacka där behovet av social- och hälsovårdstjänster är större, förklarar professor Mats Brommels som sedan årsskiftet har lett arbetsgruppen som har tagit fram den nya modellen.

Konkurrens bara i tätorter

Det är meningen att offentliga aktörer, privatägda företag och organisationer inom tredje sektorn ska konkurrera sinsemellan.
– Jag sticker inte under stol med att det kommer att uppstå konkurrens bara på orter där det bor tillräckligt många människor. I glesbygden kan vi inte räkna med någon större konkurrens. Men förhoppningen är att den modell vi föreslår ska sporra enskilda yrkesutövare eller mindre företagare att etablera sig på mindre orter. Småföretagarna skulle då vara underleverantörer till en större hälsovårdcentral.

Hur kommer konkurrensen att gå till i praktiken?

– Genom att social- och hälsovårdcentralen marknadsför och informerar om sin verksamhet. Jag har sett exempel i Sverige där vårdcentralerna delar ut flygblad och annonserar. Men det som är viktigast med konkurrensen är att vi förutsätter en öppen redovisning av resultat och kvalitetsparametrar. Människor väljer vårdcentral utifrån de resultat anordnaren kan visa upp. Och konkurrensen innebär att vårdcentralernas ekonomi är beroende av att de lyckas locka till sig kunder. Eftersom ersättningen är densamma för alla, blir kvaliteten en konkurrensfaktor. De som kan erbjuda något extra kommer att få fler patienter.

På vilket skett skiljer sig er modell från det system som tillämpas i Sverige?

– De svenska vårdcentralerna påminner främst om läkarmottagningar. De finländska social- och hälsovårdcentralerna kommer att ha ett mångsidigare tjänsteutbud. En annan skillnad är att ersättningen i Sverige betalas per besök, medan vi föreslår en fast ersättning för ett visst befolkningsansvar. På det sättet kan man undvika en ökning av onödig vårdkonsumtion och kostnader som skenar i väg.

Hur ska framtidens social- och hälsovårdcentraler granskas så att de håller måttet?

– Vi ställer krav på öppen redovisning. Den som får tillstånd att öppna en social- och hälsovårdscentral, sluter ett avtal med landskapet som övervakar att man uppfyller kontraktsvillkoren.

I dag anlitar många finländare privatläkare och får FPA-ersättning för privatläkarbesök. Men den ersättningen föreslås försvinna, varför det?

– Realnivån på ersättningarna har sjunkit och ligger på ungefär 15 procent av patientens utgifter för privatläkarbesök. Man uppsöker inte privatläkare för ersättningens skull utan för att man av någon anledning tycker att det är bättre att gå privat. Vi anser att man borde använda de skattepengar som i dag går till privatläkarbesök till att finansiera landskapen som upprätthåller vården. Vi får ett system som är uppdelat i samhälleligt finansierad verksamhet där privata aktörer kan vara med och i renodlad privat verksamhet.

I dag är det i synnerhet bland barnfamiljer vanligt att man tecknar privata sjukförsäkringar. Kommer den reform ni föreslår att leda till att folk igen söker sig tillbaka till den offentligt finansierade vården?

– Avsikten är att öka intresset hos professionella att börja arbeta inom den offentliga vården och att människor tack vare en förbättrad servicekvalitet, börjar rösta med fötterna och återvänder till den offentligt finansierade vården.

I dag är det ingen självklarhet att man får äldreomsorg eller vård på svenska. Vad innebär förslaget med tanke på den språkliga servicen?

– Jag ser stora möjligheter för serviceproducenter som vill profilera sig på språklig grund. I slutändan är det vi patienter som själva bestämmer hur mycket service vi vill ha på vårt eget modersmål.

ANDRA LÄSER