Utrikesministrar snackar fritt i Helsingfors: "En politisk seger att arktiska frågor är på tapeten"

Donald Trump vill köpa Grönland. Bara en sådan sak visar att EU måste trygga det arktiska området. Det säger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) inför ett ministermöte i slutet av veckan.

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna).
På torsdag och fredag samlas europeiska utrikes- och försvarsministrar till det så kallade Gymnichmötet i Helsingfors. På agendan står hybridhot, arktiska frågor, samarbetet med länderna på västra Balkan och en bredare diskussion om Mellanöstern.
På mötet fattas däremot inga beslut. Det är ett ställe för ministrar att utbyta åsikter och bilda sig en uppfattning om olika kriser.

Varför ska man då bry sig, Juha Jokela, programdirektör för forskningsprogrammet Europeiska Unionen vid Utrikespolitiska institutet?

– Många inofficiella överenskommelser och linjedragningar blir till på mötet. Det är faktiskt ett politiskt viktigt möte.
Ett ämne som finns med på agendan tack vare att Finland är ordförandeland för EU, är de arktiska frågorna. Det säger Matti Nissinen, enhetschef vid Utrikesministeriet.
– Jag hoppas att vi kommer framåt i de arktiska frågorna. Nu när kommissionen byts, är det viktigt att vi på nytt kan utvärdera EU:s roll i det hela.

Grönlands folk inte till salu

Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) samlade till en presskonferens på måndagen där han berättade om sina förväntningar inför mötet.
– Då det gäller de arktiska frågorna handlar det om att begränsa klimatutsläppen och trygga de mänskliga rättigheterna för ursprungsbefolkningen i de arktiska områdena.
Han säger att frågan har aktualiserats igen då USA:s president Donald Trump föreslog att köpa Grönland. Enligt Haavisto kan EU ta en aktivare roll i de arktiska frågorna.
Eftersom det är ett inofficiellt möte är det också möjligt att ta upp dagsaktuella ärenden. Finland har till exempel fått in Amazonas skogsbränder på föredragningslistan.
– Brasilien gynnas själva av att få bränderna släckta. Nu verkar landet ha påbörjat släckningsarbetet och skickat ut soldater för att släcka bränderna. Det viktigaste är konkreta åtgärder. Enligt mig kan man fundera på att införa sanktioner ifall landet inte tar tag i problemet.

Brexit aktuellt

Haavisto kommer i samband med mötet att ordna en ministerlunch med temat mänskliga rättigheter. I lunchen deltar förutom ministrarna också internationella människorättsförsvarare som är i Finland för ett seminarium av människorättsorganisationen Amnesty.
Han kommer också att föra bilaterala samtal med Storbritanniens utrikesminister Jeremy Hunt trots att det inte brukar vara kutym att föra diskussioner på tu man hand.
– Diskussionerna kommer troligtvis att handla om säkerhetsfrågor i Mellanöstern, men brexit kommer säkert också på tal.

Sista mötet för Mogherini

Mötet leds av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini. I praktiken fungerar Mogherini som EU:s utrikesminister, och i höst ska man välja en ny representant.
– EU befinner sig i ett brytningsskede då maktorganisationen byts ut, säger Matti Nissinen.
Det betyder enligt Nissinen att EU på nytt har möjlighet att omformulera arbetsmetoder och praxis för samarbetet. Han ger som exempel att det har diskuterats att öka möjligheten att fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för enhälliga beslut i några områden inom utrikes- och säkerhetspolitiken.
– Om EU inte har en gemensam röst eller inte klarar av att fatta snabba beslut, ger det en svag bild utåt. Det är något som man kan diskutera på Gymnichmötet.
Förra veckan höll president Sauli Niinistö ett tal inför Finlands ambassadörer. I talet sade han sig vara beredd att minska på sin utrikespolitiska makt till förmån för att stärka EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.
Juha Jokela säger att det redan länge har funnits ett behov av en starkare utrikespolitik inom EU. Förändringar i världspolitiken har gjort att stormakternas styrkeförhållande har ändrats.
– I EU:s utrikes- och säkerhetspolitik skulle man kunna ta lärdom av handelspolitiken. Med en gemensam politisk linje och effektivt beslutsfattande har EU klarat sig bra också i den allt hårdare konkurrensen.
ANDRA LÄSER