Terhi Heinilä vill krossa glastaket: "Finland är närmare Polen än Sverige i jämställdhet inom idrotten"

– Glastaket sitter stadigt på plats inom idrotten och det är dags att för oss att krossa det. Finland måste komma med i den internationella utvecklingen och inte halka efter. Vi har aldrig haft en kvinnlig ordförande, vd eller generalsekreterare för ett stort förbund i Finland, säger Terhi Heinilä som varit med och formulerat EU-kommissionens riklinjer för en mer jämställd idrott.

Så här ser det ut i ishockeyns ledning: Finländska ishockeyförbundets ordförande Harri Nummela, internationella ishockeyförbundet IIHF:s styrelsemedlem Heikki Hietanen, det finländska förbundets hedersordförande Kalervo Kummola, IIHF:s vice ordförande Henrik Bach Nielsen och IIHF:s ordförande Luc Tardif.
– Sedan 2007 har vi stått och stampat på samma ställe i Finland. Antalet kvinnliga ledare inom idrotten har inte ökat och i dag ligger vi närmare Polen än Sverige. Med tanke på kvinnosynen i Polen är det här inte smickrande för oss, säger Terhi Heinilä, ordförande för kvinnoorganisationernas centralförbund och enda nordiska medlemmen i Europeiska kommissionens arbetsgrupp som tagit fram rekommendationer för hur idrotten inom EU ska bli mer jämställd.
Målet med rekommendationerna är att få fler kvinnor med i beslutsfattande, träningsledning, att ingripa vid trakasserier och våld som kvinnor och minoriteter utsätts för i idrotten och att öka synligheten för damidrottare.
Terhi Heinilä var en av medlemmarna i EU-kommissionens arbetsgrupp som tog fram nya rekommendationer för att idrotten ska bli mer jämställd.
Arbetsgruppen, där Finlands Terhi Heinilä var enda nordiska medlem, lämnade över rekommendationerna till Marija Gabriel, EU-kommissionär för innovation, forskning, kultur, utbildning och ungdomsfrågor.
Det är andra gången EU-kommissionen tar fram de här rekommendationerna. Sedan första gången 2014 har det inte skett märkbara förbättringar.
I Finland är för tillfället bara 16 procent av alla ordförande för idrottsförbund och -organisationer kvinnor. I Sverige är motsvarande andel 47 procent medan Polens andel är 3 procent.
– Sedan 2014 har Sverige ett officiellt mål att ha 40 procent kvinnor i ledning, träning och utbildning. Det här skulle vara en bra modell för oss i Finland att följa, säger Heinilä.
– Det är dags att förändra strukturerna inom idrotten och det är dags att ändra på reglerna. Friidrotten har tagit kvotering in i sin verksamhet och det har varit framgångsrikt. Nu borde resten av idrottsfältet följa friidrottens exempel.
Heinilä säger att det är viktigt att få med fler kvinnor i beslutsfattandet inom idrotten om idrotten ska hänga med i samhällsutvecklingen och om idrotten vill vara inkluderande och finnas till för alla.
– Kvinnor ska finnas med på alla nivåer och kvinnor har rätt till hälften av platserna. Det är fel att lämna den ena halvan utanför. Vi måste skapa en kultur där alla har en chans att vara med och verka på alla nivåer.
– Glastaket sitter stadigt på plats inom idrotten och det är dags för oss att krossa det. Finland måste komma med i den internationella utvecklingen och inte halka efter. Vi har aldrig haft en kvinnlig ordförande, vd eller generalsekreterare för ett stort förbund i Finland.
Kvinnor behövs på alla nivåer inom idrotten för att alla ska kunna känna sig trygga och välkomna inom idrotten. Då Finlands centrum för etik inom idrotten genomförde utredningen om förekomsten av sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön inom finländsk tävlingsidrott var resultaten rätt nedslående. Var tredje kvinnlig idrottare som deltog i utredningen hade upplevt sexuella trakasserier inom idrotten medan motsvarande siffra för män var 19 procent.
– Vi måste få en förändring då det gäller de här siffrorna, säger Heinilä.
– Vi behöver flera utredningar och uppföljningar för att råda bot på de här problemen.

En del framsteg i Finland

Samtidigt som det finns en hel del att förbättra och förändra inom idrotten i Finland har det också gjorts framsteg under de senaste åren.
– Det har funnits många bra projekt för att öka jämställdhet, förståelse och inkludering inom idrotten under de senaste åren. Många förbund, bland dem Finlands Svenska Idrott, gör ett bra jobb, säger Heinilä.
– Damidrottare får statligt stöd på samma sätt som herridrottare och i medierna har jämställdheten gått mycket framåt sedan 2014 mycket tack vare HBL och Yle Urheilu.
Men enligt Heinilä finns det fortfarande mycket att förbättra trots att en del framsteg redan gjorts.
– Det är centralt att vi får in fler kvinnor i beslutsfattandet. Vi måste ha samma sorts utveckling som andra samhällsområden och utan kvotering är det svårt.
– För att vi ska få in flera kvinnor måste vi ha kvoter för det. I Sverige har idrotten bestämt att det måste finnas minst 40 procent både män och kvinnor i beslutande positioner inom idrotten. Andra länder och också internationella olympiska kommittén har infört kvotering för att nå resultat.
Då en bransch, ett förbund eller en organisation står inför stora förändringar talas det ofta om en förändring över en längre tidsperiod.
Heinilä säger att det inte finns tid för en övergångsperiod inom idrotten.
– Vi har väntat länge nog och vill inte vänta speciellt länge till. Sedan IWG-konferensen (International Working Group on Women and Sport) 1994 har de här ärendena varit framme. Nu vill vi se snabba förändringar. Det måste ske snabba konkreta förändringar i strukturerna och jag tror att Finland är redo för den här förändringen.
– Men för att den ska ske måste vi ta klara beslut, ha en klar riktning och förändra idrottens strukturer. Det finns mycket sakkunskap och kompetens bland kvinnor som är redo att kliva fram och ta större roller inom idrotten. Det finns en bra möjlighet att utnyttja deras kunnande och de är en resurs som idrotten borde använda.

Könsfördelningen i styrelser

HBL granskade könsfördelningen i organisationer och förbund i Finland.
Olympiska kommittén:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 5 män, 7 kvinnor.
Finlands Svenska Idrott:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 5 män, 4 kvinnor.
Ishockeyförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 7 män, 1 kvinna.
Bollförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 5 män, 2 kvinnor.
Innebandyförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 6 män, 2 kvinnor.
Volleybollförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 5 män, 2 kvinnor.
Golfförbundet:
Ordförande: kvinna. Styrelsemedlemmar: 5 män, 2 kvinnor.
Friidrottsförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 6 män, 3 kvinnor.
Skidförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 7 män, 5 kvinnor.
Handbollförbundet:
Ordförande: man. Styrelsemedlemmar: 4 män, 3 kvinnor.

ANDRA LÄSER