När vintern blir vår går tjälen sakta men säkert ur marken. Det brukar bilister märka i form av gropar i vägen. I förargliga fall kan de leda till skador på däcken eller punktering, i värsta fall – särskilt för motorcyklister – till allvarliga olyckor eller döden.
Man får en fingervisning om hur Helsingfors gator mår genom att titta på antalet skadeståndskrav staden får in på ett år.
Ansökningarna om skadestånd har ökat explosionsartat. 2019, 2020 och 2021 fick stadsmiljösektorn i Helsingfors aldrig mer än 500 ansökningar på ett år. 2022 slog antalet skadeståndskrav rekord: 750.
Inkeri Lehmusoksa, gruppchef för skadeståndsärenden vid Helsingfors stad, säger att staden rekryterat en ny handläggare och stöpt om hela organisationen, vilket nu underlättar störtvågen av skadeståndskrav.
Många trafikanter skyller tjälskadorna på staden som inte anses lappa hål tillräckligt fort. Lehmusoksa anser att den bakomliggande orsaken är klimatförändringen, som gör att temperaturen vintertid pendlar mellan plus- och minusgrader, vilket orsakar den värmeutvidgning som sliter isär gator och vägar.
– Det är vår magkänsla. De senaste vintrarna har inneburit stora utmaningar för stadens vägunderhåll. Det kan också bero på att människor allt aktivare söker skadestånd när medier tar upp sådana här fall. Då inser människor att man kan göra det hos oss, säger Lehmusoksa.
Även försäkringsbolaget Pohjola ser det förändrade klimatet som anledningen till ökade däckskador. Bolaget varnade i februari för att exceptionellt många däckskador sker särskilt i södra Finland på grund av hård belastning på trafiklederna. Pohjola pekade ut Lahtisleden och ringvägarna som särskilt farliga.
Vem som är ansvarig för gator och vägar är inte alltid lätt att veta.
Större infartsleder som Tavastehusleden, Åboleden och Österleden faller under Närings-, trafik- och miljöcentralens område medan exempelvis Mechelingatan i Tölö är stadens ansvarsområde. Om det pågår byggarbeten är det entreprenören som ansvarar för berörda gatuavsnitt.
Få som får skadestånd av staden
2019–2021 fick Helsingfors stad mellan 300 och 500 ansökningar om skadestånd. 2022 var siffran 778.
I hela landet kommer årligen runt 2 000 sådana skadeståndskrav till NTM-centralen. 2022 var siffran något högre, cirka 2 500. 30–40 procent av skadorna i landet rapporteras från Nyland.
168 skadeståndskrav i Helsingfors handlade om skador som uppkommit på grund av gropar, att jämföra med 84 (2019), 46 (2020) och 58 (2021) tidigare år.
Bara fem av hundra ansökningar ledde förra året till att staden ersatte skador på motordrivna fordon. I genomsnitt en av tio som ansökt om skadestånd har fått det av staden de senaste fyra åren.
På nationell nivå är andelen positiva beslut högre. Ett av fem skadeståndskrav godkänns.
För att öka chanserna att få skadestånd lönar det sig att ta bild på skadan och på stället som orsakade den.
Gå in på palautevayla.fi eller ring 0200 2100 för att rapportera gropar och andra skador i vägen.
Källa: Helsingfors stad och Närings-, trafik- och miljöcentralen
