Bostadspriserna rasar snabbare i Sverige än i Finland – sätter hård press på landets ekonomi

På ett år har de svenska bostadspriserna kommit ner med 13 procent och nedgången är inte slut ännu, tror Nordeas svenska makroanalytiker Gustav Helgesson. En minskad efterfrågan och ett ökat utbud på bostadsmarknaden innebär att han räknar med att priserna kan komma ner totalt 20 procent.

– Just nu väntar hushåll också med att lägga ut sina bostäder till försäljning i väntan på att priserna ska gå upp, säger Helgesson.

Också i Finland har priserna kommit ner, om än inte alls lika mycket. Ekonom Juho Kostiainen på Nordea räknar med en nedgång på omkring sju procent sedan i fjol. Den nedåtgående trenden fortsätter åtminstone under de två första kvartalen i år.

Både i Finland och i Sverige naggas nu hushållens köpkraft i kanten av den höga inflationen och av de stigande räntorna. Ränteutgifterna kommer att öka markant i både länderna, räknar Nordea med.

Helgesson konstaterar att även om svenska hushåll har stresstestats för en ränta på sex procent då de tar bostadslån så är det få hushåll som räknat med att verkligen behöva betala så mycket.

– Det verkar som om de ekonomiska realiteterna inte riktigt kommit ifatt de svenska hushållen än, de spenderar fortfarande på sådant som utlandsresor fast levnadskostnaderna är höga, säger han.

De svenska hushållens ekonomi är tudelad. Skuldsättningen i förhållande till inkomsterna är betydligt högre än i Finland. Skulderna uppgår just nu till cirka 200 procent av det ett hushåll tjänar. Samtidigt har hushållen ändå sparade pengar och förmögenhet att falla tillbaka på. Speciellt under pandemin sparade de svenska hushållen mycket.

– Besparingarna är lätta att omsätta i kontanter om det skulle behövas, säger Helgesson.

Sveriges ekonomi går in i en recession och till exempel banken SEB räknar med att bnp backar 1,2 procent i år. Fallande bostadspriser och stigande kostnader för byggandet pressar en redan pressad bostadsmarknad ytterligare. SEB räknar med att investeringarna i byggandet fortsätter nedåt ännu nästa år.

– Jag tror att vi kommer att se dramatik på bostadssektorn i år, säger Nordeas Helgesson.

De finska hushållens skuldsättning är i förhållande till inkomsterna bara omkring hälften av den i Sverige. Skuldsättningsgraden är också högre bland hushåll med högre medelinkomst än i de lägre inkomstklasserna.

Det innebär enligt Juho Kostiainen att förutsättningarna för att betala räntor och amortera lån ändå är goda. Hushållen får kanske ändå ge avkall på annan konsumtion. De största lånen finns i åldersgruppen 25–44 år.

Bostadspriserna är betydligt högre i Sverige än i Finland. Enligt Nordeas uträkning kostar en tvåa i Helsingfors ungefär 330  000 euro, medan en motsvarande tvåa i Stockholm går för drygt 420  000 euro.

– Priserna är högst i Stockholm, men de stiger nu i många andra städer också, säger Helgesson.

Ser man däremot på hyresmarknaden är förhållandet det motsatta. Skillnaden är stor också här, men priserna på den hårt reglerade svenska hyresmarknaden är betydligt lägre än på den fria finska.

Nordea räknar med att medelhyran för en tvåa i Helsingforsregionen ligger runt 1 000 euro. Motsvarande tvåa i Stockholmstrakten kostar 590.

– Prisnivån gör att köerna till hyresbostäder i Stockholm är väldigt långa, över tio år. Den som vill ha en hyresbostad i innerstan kan få vänta i upp till 30 år, säger Gustav Helgesson.