Finland behöver fler kvinnliga företagare

En avgörande fråga för hur Finland ska klara sig på lång sikt är hur vi lyckas uppmuntra fler att bli entreprenörer och bygga upp en egen affärsverksamhet. Det är en viktig fråga på ett nationellt plan och för många även på ett personligt plan.

Ekonomiskt halkar Finland efter övriga Norden. Finland är också först ut med att möta alla de utmaningar som en åldrande befolkning för med sig. Därför behöver vi fler entreprenörer. Dels för att skapa en starkare ekonomi, dels för att hantera de samhälleliga förändringar som väntar.

Efter finanskrisen 2008 genomgick Finland en exceptionellt lång period utan ekonomisk tillväxt. För några år sedan blev det äntligen fart på ekonomin vilket ledde till en oväntat snabb förbättring i sysselsättningen. Redan före det hade man inom många branscher problem med att rekrytera kompetent arbetskraft. När vi gick in i en högkonjunktur blev personalbristen ett allt större dilemma i allt fler företag.

Bristen på kunnig personal leder sannolikt till att vi missar en del av den tillväxt som är möjlig att uppnå, både på nationell nivå och inom enskilda bolag. Det som vi kan göra är att skapa förutsättningar för så många som möjligt att delta i arbetslivet.

Det är viktigt att hantera talangförsörjningen på alla nivåer i företag och organisationer. Forskningen har bevisat det som borde vara en självklarhet: företag som rekryterar och befordrar de personer som har den bästa kompetensen klarar sig bättre i konkurrensen än företag som inte gör det.

På arbetsmarknaden existerar fortfarande ett glastak som hindrar kvinnor från att avancera. Vasabördige Joacim Tåg, programchef på Institutet för Näringslivsforskning i Sverige, kallar glastaket för ett "extremt slöseri av talang". Den forskning som Tåg har gjort visar att utbildningen och erfarenheten inte förklarar varför männen har fler chefsjobb. Däremot står det klart att de kvinnor som är chefer har en mer gedigen utbildning och större erfarenhet än män med motsvarande chefsjobb.

Det är viktigt att vi tar vara på de resurser som vi har och ger alla jämlika möjligheter på arbetsmarknaden. Förändringen börjar oftast från toppen. Om vi tar en titt på andelen kvinnor i de största bolagens styrelser och ledningsgrupper märker vi att en betydligt större del av makten och ansvaret i dag vilar på framgångsrika och driftiga kvinnor.

År 2011 hade vi inte en enda kvinna som vd för ett börsbolag i Finland. Under 2012–2014 var det endast en kvinna som var vd för ett börsbolag. Under de senaste åren har antalet ökat till nio. En tydlig förändring är alltså på gång. Finland hör till de allra främsta länderna när det gäller andelen kvinnor i börsbolagens styrelser. Av alla styrelsemedlemmar är cirka 30 procent i dag kvinnor.

Det finns en aspekt som är viktig när det gäller antalet kvinnor i toppen för stora bolag. Det är sannolikt att en del av de framgångsrika kvinnor som avancerat till den högsta ledningen i storbolagen i något skede beslutar sig för att grunda ett eget företag för att förverkliga sina visioner och drömmar. Eller så går de in som investerare och ägare i något bolag som befinner sig i startskedet.

Om vi får fler kvinnor som driver eller äger egna företag är det sannolikt att det kommer att spela en mindre roll om den som utnämns till ett chefsjobb är man eller kvinna.

Ojämlikheten går inte att reglera eller kvotera bort till 100 procent. Däremot går det att påverka attityderna. Statistiken talar också för att kvinnorna kommer att få en starkare ställning på arbetsmarknaden och även som företagare eftersom deras utbildningsnivå börjar blir märkbart högre än männens.

De mest betydande förändringar som pågår i samhället berör till stor del de branscher där kvinnor har en stark ställning och mycket kunskap.

Det gäller bland annat social- och hälsovårdssektorn. Vad som händer efter att social- och hälsovårdsreformen kollapsat återstår att se. Klart är i alla fall att social- och hälsovårdssektorn är en av de viktigaste sektorerna inom samhället och att det är en sektor som till övervägande del upprätthålls av kvinnor. Viktigt är att mindre bolag ges en möjlighet att ta hand om en del av servicen i den reform som i något skede blir verklighet.

Många kvinnor har tack vare sin erfarenhet förutsättningar att bygga upp en egen företagsverksamhet inom vårdsektorn. Efterfrågan borde det inte vara något fel på, bland annat med tanke på att befolkningen blir äldre.

Det finns också en annan sektor som erbjuder stora möjligheter för kvinnor. Uppstartsföretagen förknippas av någon orsak oftast med unga män som kommer på en briljant mobilapplikation eller lösning som gör livet lättare för tusentals eller miljoner människor. Eller så handlar det om spel och tidsfördriv som fascinerar ännu fler.

Man kan på goda grunder fråga sig varför det inte är kvinnor som står bakom en större del av apparna och uppstartsföretagen? Kvinnor är ofta väldigt bra på att lösa problem i vardagen. Och att lösa eller underlätta sådana problem är någonting som mobilappar och teknologi är utmärka redskap för.

Att debattera vilka som borde delta i arbetslivet är en känslig fråga, men faktum är att en betydlig mindre del av befolkningen i Finland jobbar jämfört med de övriga nordiska länderna. Sysselsättningsgraden i Finland är i dag drygt 72 procent. Trots en klar förbättring under de senaste åren ligger vi fortfarande efter övriga Norden. En hög sysselsättningsgrad är i långa loppet den bästa garantin för ett jämlikt och framgångsrikt samhälle.

Kjell Skoglund

vd, Finsk-svenska handelskammaren, Stockholm, Sverige