Forskare: kapitalismen på väg in i ny fas

Trots nyheter om skattesmitning och fusk inom företagen, är forskaren Henrika Franck optimist. Hon ser tecken på att kapitalismen är på väg in i en ny fas, där vinst inte är det enda målet.

Patrik Harald
27.04.2016 04:39
Listor med skattesmitare, utsläppsmanipulationen hos Volkswagen och däcksfusket hos Nokian Renkaat – skandalnyheterna från affärslivet har duggat tätt den senaste tiden. Enligt Henrika Franck, som forskar i företagsetik vid Aalto-universitetet, är orsaken att vi befinner oss i skarven mellan två skeden i kapitalismen. Fram till nu har vi levt i den ”gamla” kapitalismen, där vinsten varit företagens enda fokus. Samtidigt har de glömt att värdeskapande är så mycket mer än att generera vinst.
Franck tar en liknelse från människokroppen.
– Människan behöver röda blodkroppar för att leva. På samma sätt behöver ett företag vinst och kapital för att överleva. Men meningen med människans liv är inte att producera röda blodkroppar, och företagets enda mening är inte heller att generera vinst.
Ändå finns det fortfarande de som hävdar att just så är fallet. Det här beror enligt Franck på att det är ett enkelt narrativ med ursprung i enkel nationalekonomisk teori.
– Det här tänkesättet utgår från ett samhälle där vinsterna gick tillbaka till det egna samhället. Det är inte alltid fallet i dag.
En vanlig uppfattning är också att rikliga vinster till aktieägarna så småningom droppar ner till alla andra. Men enligt Frack behöver man bara att se på verkligheten för att konstatera att det här inte stämmer. Uppfattningen bygger på en romantiserad bild från tiden när brukspatronerna tog hand om sina anställda och ordnade skola och sjukvård.
– Det var en kapitalism som fungerade eftersom det fanns en tillit i systemet, vilket saknas i dag.
Franck säger att hon inte är emot kapitalism, men att den blivit alltför enkelspårig.
– En del nationalekonomer och evolutionsbiologer utgår från att människans enda motiv för att vara god är rädslan för att bli fast för att ha gjort någonting fel. Därför har vi fått fler och fler regler. Men jag påstår att människan faktiskt vill vara god.

En ändring har börjat

Enligt Franck hade Nokian Renkaat-fusket aldrig inträffat om företagskulturen skulle ha genomsyrats av ett tänkesätt där målet varit att tillverka världens bästa däck, och inte att göra så mycket vinst som möjligt. När det gäller Nordea-ledningens hantering av Panama-läckan säger hon att det är absurt att skylla på att det finns några ruttna äpplen i organisationen. I stället borde man ha varit mer ödmjuk och rannsakat sig själv.
– Nordea-ledningen lever kvar i en värld där de tror att de har makten bara för att de har kapitalet. Men det här håller på att ändra.
Den ändring Franck syftar på är en övergång till "Kapitalism 4.0", en utveckling som redan är i gång. (Siffran 4.0 bygger på en indelning där kapitalismens första fas sträckte sig fram till depressionen i slutet av 1920-talet, följd av en stabiliserande period som pågick till 1970-talet. Därefter följde en period av avreglering fram till finanskrisen 2008. Nu håller vi alltså på att gå in i en fjärde fas).
– Det finns ett starkt tryck på att skapa en ny kapitalism. Folk är mycket medvetna och kritiska mot vad företagen gör. Jag tror att vi får se fler visselblåsare.
Franck bygger sitt antagande på erfarenheter från USA är det finns en stark conscious capitalism-rörelse som går ut på att kombinera vinst och etik. Här ser man företagets roll i ett större sammanhang och inte enbart som en vinstmaximeringsmaskin.
– Tänkesättet bygger på att vi alla är del av en stor organism och beroende av varandra.

Pengar ingen bra drivkraft

Franck tar också exempel från Silicon Valley där hon forskade härom året. Erfarenheten är att uppstartsföretagens uppfattning om vad som är värdefullt är någonting helt annat är att generera vinst.
– Egentligen är människan inte särskilt motiverad av pengar. Man är motiverad så länge man har brist på pengar, men till slut blir man inte mer engagerad i ett företag bara för att man får en massa pengar.
Enligt Franck spelar sociala medier en stor roll i framväxten av Kapitalism 4.0, men hon skulle önska en mindre destruktiv ton i debatten, och att man i stället funderade mer på vad som kan göras åt problemen. Vissa politiska partiers beslut att lämna Nordea ser hon också som en reaktion som är på sandlådenivå.
– Vi vill ju inte heller ha en bank som går dåligt, det är inte i någons intresse.

ANDRA LÄSER