Forsbyfallet skakar riksdagen – "Ett bevis på att samhället har misslyckats"

Det omtalade Forsbyfallet väcker stark oro i riksdagen.

Riksdagens frågetimme på torsdagen kantades i hög grad av diskussioner kring hur samhället ska kunna garantera att liknande tragedier som den då en 16-årig pojke dödades av jämnåriga i Helsingfors i början av december inte inträffar igen.

– Dessa grymma tragedier är inget som uppstår plötsligt. Såväl offret som de åtalade skulle ha behövt hjälp redan innan skolåldern. Grundproblemet är avsaknaden av stöd och hjälp för barnfamiljer, sade Sannfinländarnas Lulu Ranne.

– Tänker ni omgående ändra barnskyddslagen så att experterna får knep och resurser att hjälpa barnen och därmed förhindra våldsdåd som detta?

Hon fick medhåll av Samlingspartiets Mia Laiho som sade att Forsbyfallet är en tragedi som bekräftar att samhället inte klarat av en av sina grunduppgifter.

– Samhället har misslyckats i att skydda de allra svagaste. Allt löser sig inte med pengar, utan det behövs gränser och kärlek. Bristen på psykvårdstjänster för barn och unga har varit påtaglig redan länge. När kommer regeringen att ingripa?

Normalt är riksdagens frågetimme den stund under veckan då regering och opposition drabbar samman för att debattera aktuella frågor. I stället för debatt rådde den här veckan mer enig oro.

Också ministrarna på plats i plenisalen höll med om att Forsbyfallet bekräftat att unga finländares känslor kring sitt välbefinnande är oroväckande.

Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) höll med oppositionsledamoten Laiho om att Forsbyfallet bekräftar samhällets misslyckande.

Också familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) var inne på samma spår. Kiuru sade att det år 2019 fanns närapå 19 000 barn placerade utanför hemmet i Finland. Utöver dem tog barnskyddets öppenvård emot över 52 000 barn.

– Det finns skäl att ifrågasätta om detta samhälle har insett hur utbrett problemet är. Under alla regeringsperioder har ändå barnskyddet förbättrats, och också under den här perioden har vi reserverat ökade medel uttryckligen för att förbättra barnskyddets resurser, sade Kiuru.

Dessutom betonade hon att regeringen kommer att komma med en personaldimensionering för barnskyddet, en ändring som hon ser som en av de mest centrala för att trygga barns och ungas rätt till god hjälp.

– I synnerhet i storstäderna har de hjälpbehövande barnens antal per arbetstagare stigit väldigt högt, och det är ett problem vi nu åtgärdar.

Kiuru sade att regeringen i sitt regeringsprogram slagit fast att dimensioneringen från och med 2022 ska utgå från att var anställd inom barnskyddet maximalt ansvarar för 35 barn.

– Det här kommer att vara en enorm ändring eftersom man nu i vissa storstäder arbetar så att en anställd kan ansvara för upp till 90 barn.

Barnskyddslagens framtida innehåll ifrågasattes av fler riksdagsledamöter under frågetimmen.

Kiuru förtydligade att lagen förnyades under den senaste regeringsperioden. Förnyelsen förbättrade enligt Kiuru många saker, men inte alla.

– Vi har ännu mycket att göra beträffande den sedvanliga uppfostran och hur saker kvalitetsmässigt ska gå till i barnskyddet.

Hon bekräftade att statsrådet har beställt förnyelseförslag av experter. Experterna har nyligen blivit klara med sin rapport och utifrån den kommer regeringen att arbeta fram förslag till lagändringar.

Exempelvis nämnde Kiuru ett förslag om krävande vård utom hemmet som kommer att kräva ändringar i barnskyddslagen.