Flera länder signalerar vilja att stödja Finland ifall av ryskt hot under Natoprocess

Flera centrala Natomedlemmar har hört sig för om vilket slags säkerhetsstöd Finland vore betjänt av om vi ansöker om medlemskap, uppger utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) i samband med Natos utrikesministermöte i Bryssel.

Bakgrunden är att Finland kan vara extra sårbart från den dag en medlemsansökan lämnas in till den dag den godkänns. Nato kan behandla en ansökan snabbt, men godkännandet måste ratificeras i vart och ett av de 30 medlemsländerna.

Utifrån de samtal som Haavisto fört med sina kolleger i Natoländer väntas ratificeringsprocessen ta 4–12 månader i anspråk, även om många länder lovat prioritera ratificeringsprocessen i rådande säkerhetspolitiska läge.

– Flera länder har mycket aktivt hört sig för och frågat vilket slags stöd vi skulle behöva. De hänvisar till både säkerhetsstöd och diplomatiskt stöd. Jag tackade dem för erbjudandena och svarade att vår process inte än är i det skedet, men att vi är beredda, säger Haavisto på en pressträff efter mötet.

Haavisto är noga med att processen går rätt till. Nästa vecka ska regeringen lämna en redogörelse om det förändrade säkerhetsläget till riksdagen, som ska behandla den med början efter påsk. Senare i vår väntas såväl partierna som riksdagen forma sina ståndpunkter och analysera om det förändrade säkerhetsläget ger Finland en anledning att lösa in den så kallade Natooptionen. Samtidigt ska den samordningsgrupp som riksdagens talman Matti Vanhanen (C) leder diskutera frågan med regeringen och republikens president.

Om Finlands statsledning efter de samtalen backar upp ett Natomedlemskap kommer regeringen sannolikt att låta göra ytterligare en redogörelse som fokuserar enbart på detta. Därefter är det möjligt att riksdagen ska rösta om en medlemskapsansökan.

– Jag kan inget säga om tidtabellen för det här, säger Haavisto med hänvisning till att riksdagen själv beslutar i vilken takt den driver sina processer.

De flesta bedömare anser det sannolikt att Finland kommer att ansöka om medlemskap. Därför är det betydelsefullt att Haavisto och den övriga utrikespolitiska ledningen aktivt är i kontakt med Natoländerna. Haavisto hann diskutera bilateralt med företrädare för över dussinet länder bara under tvådagarsmötet i Bryssel. Han betecknade samtalen som mycket värdefulla.

Haavistos uppfattning är att det inte går att ta miste på uppbackningen från flertalet Natomedlemmar.

– Jag vill inte gå in på några konkreta erbjudanden, men det är helt klart att centrala Natomedlemmar ser att det kan uppstå ett säkerhetshot i dagens säkerhetspolitiska läge om något land ansöker om medlemskap, säger han.

Pekka Haavisto noterar att Frankrike redan har sagt högt att man inleder en intensiv dialog med Finland om hur man kunde intensifiera samarbetet under perioden mellan att en ansökan lämnats in och att medlemskapet ratificerats. Han påpekar att det är partnerländernas sak att eventuellt öppet berätta vilket stöd man är beredd att erbjuda om Finland lämnar in en ansökan. Erbjudandena är inget Finland ska gå ut med i det här skedet.

En olöst fråga är fortsatt om Finland och Sverige lyckas synkronisera sina ansökningsprocesser, givet att bägge länderna väljer samma väg. Haavisto samtalade med både Sveriges utrikesminister Ann Linde och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under visiten i Bryssel.

– Stoltenberg sade att han är tillgänglig och beredd att besöka Finland under våren, men han ville också ge Finland arbetsro och undvika att blanda sig i en eventuell ansökningsprocess, säger Haavisto.

En tanke är att Finland skulle lämna sin ansökan i tid före Natos toppmöte i Madrid efter midsommar. Stoltenberg vill gärna veta om både Finland och Sverige kan tänka sig att lämna in en ansökan då. Han ska också ha sagt att Nato har beredskap att behandla ansökningarna mycket snabbt.

Finland och Sverige håller varandra ajour om hur processen mot en eventuell medlemsansökan fortskrider. Sverige har tillsatt en parlamentarisk arbetsgrupp som redan hört experter. Utgången av maj bedöms vara en slags deadline för den svenska processen.

– Givetvis försöker vi synkronisera, men samtidigt fokuserar bägge länderna på sin process. Hur diskussionen och beslutsgången går i det ena landet påverkar diskussionen och beslutsgången i det andra, säger Haavisto.

På en direkt fråga om ett Natomedlemskap skulle förbättra Finlands säkerhet svarar Haavisto att han i egenskap av utrikesminister i det här skedet är hänvisad till vad regeringsprogrammet säger. Ingenting utesluter att den officiella ståndpunkten förändras inom några veckor.

– Jag skulle ställa frågan så här: Vad har förändrats i vår säkerhetsomgivning? Vi ser att Ryssland i sina militära operationer är villigt att ta mycket större risker än under Krimannekteringen. Vi ser att Ryssland utan att mobilisera civila kan samla över hundratusen soldater mot ett grannland. Och vi hör att Ryssland oftare nämner kemiska vapen och kärnvapen.

Haavisto noterar att Finland har ett starkt eget försvar, en stor reserv, nytt material och mer på kommande.

– Finns det ytterligare hot som allt detta inte kan svara mot, som kan behöva mer än EU-samarbete? Det ska vi kunna svara på efter vårens redogörelser.