Saarikko kan överväga en sänkning av elskatten: "Det är historiskt svåra tider, men vi klarar oss"

Annika Saarikko (C) uttalade sig under Finansministeriets interna budgetförhandlingar, som fördes under onsdagen på Moisniemi i Esbo skärgård.  Förslaget, som ska vara klart på torsdagen, ligger som grund för regeringens budgetmangling, som inleds vid månadsskiftet. 

– Vi klarar oss också ur det här. Men samtidigt måste vi medge att vi historiskt sett har mycket svåra ekonomiska tider, sade Saarikko.

Finansministern talade om en "allvarsam" situation, där det är svårt att förutspå de ekonomiska utsikterna, på grund av kriget i Ukraina. Det finns en risk för en lågkonjunktur i Finland, men det är svårt att bedöma hur stor risken är. 

– Vi vet att det syns i vardagen i form av högre priser på mat, transporter och energi. Vi funderar på riktade åtgärder. Ekonomin har vuxit och sysselsättningen har utvecklats alldeles utmärkt, men det finns en oro för sämre ekonomiska utsikter, sade Saarikko.

Hon lovar riktade åtgärder till dem som lider mest av de stigande priserna. Hon har bett om en bred utredning av ministeriets tjänstemän, om hur stigande elpriser kan drabba samhället och hushållen. Hon låter förstå att arbetet kan resultera i en sänkning av skatterna på el. 

– Alla alternativ ska gås igenom, jag utesluter ingenting, sade hon. 

Däremot förhåller hon sig restriktivt till andra omfattande skattesänkningar, som skatten på bensin. Riksdagen har tidigare i somras fattat beslut om en tillfällig ändring av distributionsskyldigheten, som redan syns i lägre priser. 

– De som kör bil vet att priserna kan skilja sig med flera tio cent mellan bensinstationer. Man kan inte veta att en skattesänkning på riktigt skulle ge mera pengar i plånboken, säger Saarikko. Däremot har exempelvis en höjning av skatteavdraget för arbetsresor fungerat väl, enligt henne. Det kan alltså bli aktuellt för staten att fortsättningsvis subventionera arbetsresorna genom högre skatteavdrag. 

I budgetmanglingen kan man vänta sig en dragkamp åtminstone om matmomsen, efter att Vänsterförbundet har krävt en sänkning av den. 

– Det finns bra grunder för alla de här förslagen, men man måste försäkra sig om att sänkningen verkligen skulle synas i plånboken för konsumenterna. Jag förhåller mig mycket restriktivt till större skattesänkningar. Jag anser att man i det här skedet inte ska göra dem. 

– Vi diskuterar hur riktade åtgärder, som redan har gjorts under året, kan hjälpa medborgarna. Vår uppgift är att ta hand om statens ekonomi, och därtill se till att människor klarar sig i vardagen. Det är en svår ekvation, sade Saarikko. 

Hon säger att ett annat viktigt tema är att stödja finländarna att bilda familj. Finansministeriet budgetchef Mika Niemelä har talat om tillfälliga höjningar av barnbidraget. Socialdemokraterna har i sin tur föreslagit ytterligare sänkta avgifter för småbarnspedagogik – ett förslag som säkert blir föremål för diskussion inom regeringen. 

Inkomstskattesänkningar är en av de stora frågorna i budgetmanglingen, men det är inte sagt att det blir några beslut. 

– Man måste överväga alla skattesänkningar noggrant: Tidpunkten, storleksklassen och hur de fungerar. Det handlar också om de kommande lösningarna på arbetsmarknaden, och en moderat lönelinje. Jag upprepar det som jag har sagt: Löneförhöjningarna ska vara återhållsamma. 

Saarikko varnar för en situation då en kombination av större löneförhöjningar och skattesänkningar skulle leda till en inflationsspiral, som blir svårhanterlig. Finansministeriet har också signalerat att skattesänkningar kan behövas som ett verktyg senare, om Finland går in i en lågkonjunktur. 

– Jag har inte gjort något basförslag, utan vi måste utvärdera läget. Vi kan inte göra enorma skattesänkningar genom att ytterligare öka statsskulden. Det skulle jag verkligen överväga noggrant, sade Saarikko. 

Också nästa år kommer det att bli ett underskott i statsbudgeten, men Finansministeriet uppger ingen exakt summa. Underskottet antas bli mindre än för det här året, eftersom statens utgifter ökade på grund av försvarets satsningar, hjälpen till Ukraina, flyktingmottagningen och energiomställningen. För att täcka underskottet lyfter Finland lån.