Zombieföretag stryker med när räntan höjs

För Stefan Ingves, chef för Riksbanken i Sverige, är penningpolitik som att segla en liten båt på ett stort hav. Det går att styra båten, men det går inte att styra över väder och vind.

– Boven i dramat är inflationen. I över tio har vi kämpat med att få upp den, och plötsligt har vi ett motsatt problem på nacken, säger Stefan Ingves, chef för Riksbanken i Sverige.
En hel generation bostadsägare och aktieplacerare möter en verklighet som de aldrig har upplevt. Stigande räntor, fallande bostadspriser och börsnedgång kan komma att leda till ett jobbigt uppvaknande för många – speciellt unga som har tagit stora bostadslån i tron om att räntorna kommer vara låga för all framtid.
Stefan Ingves, chef för Riksbanken i Sverige, förklarar varför centralbanken vände i frågan om att höja styrräntan. Enligt honom var det nödvändigt att höja räntan för att visa att centralbanken tar den höga inflationen på allvar.
Kollektiva föreställningar kan driva stora ekonomiska händelser. Om folk tror att inflationen ska stiga okontrollerat, kan föreställningen besannas.
– Det är viktigt att höja räntan i tillräckligt god tid för att få stadga i situationen. Annars kan den skena i väg, med allvarliga följder, säger riksbankschefen Stefan Ingves.
För några veckor sedan överraskade Riksbanken marknaden med att höja styrräntan till 0,25 och flaggade samtidigt för flera höjningar inom de närmaste åren. På torsdagen besökte Stefan Ingves Helsingfors för att tala på ett festseminarium som tillägnats honom.
Det är inga chockhöjningar som väntar, försäkrar Ingves. Däremot väntas bolåneräntorna stiga en lång tid framöver.
– Om vi har rätt i våra antaganden kommer räntorna att stiga i flera års tid.
Människor har en falsk uppfattning om att allting kommer vara som det alltid har varit, menar Ingves. En sådan missuppfattning är enligt Ingves att priset på bostäder ständigt ska stiga.
– Tack vare att räntorna har varit låga har bostadspriserna stigit kraftigt. Nu är vi vid en brytpunkt där priserna sannolikt sjunker.
Men Riksbanken har haft fel förut. När pandemin bröt ut 2020 förutspådde banken att bostäderna skulle tappa i värde.
– Logiken var att en sjunkande efterfrågan skulle påverka bostadspriserna, men det blev inte så. Eftersom människor inte kunde åka på charterresa började de konsumera bostäder i stället.

"Låt zombier dö"

Räntor slår inte bara mot hushåll. Konsultföretaget Kearney uppger i en internationell studie att andelen zombieföretag har ökat kraftigt de senaste tio åren. Zombieföretag är sådana företag som nätt och jämt klarar sig. Stiger räntorna kommer räntekostnaderna ta kål på bolagen.
Stefan Ingves ser inget egenvärde i att hålla zombieföretagen vid liv. Det är naturligt att stigande räntor kommer att föra med sig en del konkurser.
– Det är en del av konjunktursvängningarna. Det är självklart att stigande räntor påverkar företag och hushåll. Dessa zombieföretag, som du kallar dem för, har gjort nytta. Utan dem hade arbetslösheten varit högre.

Inget precisionsverktyg

Stefan Ingves kallar räntan för sitt hantverk. Det är med räntan han styr penningpolitiken. Däremot är räntan ett trubbigt vapen som påverkar många delar av ekonomin. Är räntehöjningen för stor eller kommer den vid fel tidpunkt så kommer en lågkonjunktur som ett brev på posten.
– Kritikerna föreställer sig att centralbankerna har detaljerad styrförmåga, men det har vi inte. Jag brukar därför likna räntan vid att segla en liten båt på ett stort hav. Det går att styra båten, men det går inte att parera alla vågor.

Avslöjar inte framtidsplaner

Stefan Ingves är inne på sitt sextonde år som riksbankschef. Hans mandatperiod tar slut vid årsskiftet, men han vägrar avslöja huruvida han vill fortsätta på posten i ytterligare en period.
– Det är något som är mellan mig och fullmäktige.
Under sexton år har det hunnit hända en hel del. Det är främst kristider som har etsat sig fast i minnet.
– Ibland är det "måsta på" som man säger på finlandssvenska. Ett sådant kritiskt ögonblick var när Lehman Brothers föll och dollarmarknaden frös. Vi gick in i fullmäktigerummet på Riksbanken utan att veta vad som var rätt och fel. Det enda vi visste var att vi måste agera och fatta ett stort beslut. Det är sådana händelser som man minns.

Turkiets ekonomi på fall

Stefan Ingves arbetade på Internationella valutafonden IMF i början av 2000-talet och var djupt involverad i att få ordning på Turkiets ekonomi.
– Det är tragiskt att se historien upprepa sig 20 år senare. Turkiet är i ekonomisk mening en koloss på lerfötter. Ekonomin är i mycket dåligt skick.
Efter IMF-programmet på 2000-talet fick landet ordning på sin ekonomi, men nu är man tillbaka på ruta ett, menar Ingves.
Priserna i Turkiet har ökat med 70 procent sedan april i fjol och maten är nu nästan dubbelt så dyr.
– Det slutar med ganska stor sannolikhet väldigt illa. En stor del av befolkningen far illa när inflationen skenar i väg. Tyvärr drabbar skenande inflation låginkomsttagare värst.
ANDRA LÄSER