Finska forskare tror nyckeln till färre depressioner ligger i sömn

Kopplingen mellan det flyktiga narkosmedlet ketamin och sömn är en av de frågor som sysselsatt Tomi Rantamäki, biträdande professor på farmaceutiska fakulteten vid Helsingfors universitet, på senare tid. Ketamin – som används för att söva ner patienter för operationer – har nämligen visat sig lindra depressionssymtom på bara några timmar. Starkast är effekten ungefär ett dygn efter att man fått läkemedlet; därefter hålls depressionssymtomen oftast borta i ungefär en vecka.

Det Rantamäki och hans forskarkolleger inte kunnat förstå är varför effekten visar sig först när själva läkemedlet redan fallit sönder och gått ur kroppen.

– Så då blev frågan vad det är som händer under timmarna mellan att man får läkemedlet och att symtomen lindras, säger Rantamäki.

Det svar forskarna kom till var: sömn.

– Vi började titta på EEG-kurvorna hos försöksdjur som gavs ketamin och såg hur hjärnan efter en dos snart gick in i en fas av långsamma deltavågor, sådana som syns i människans hjärna under djup sömn, säger Rantamäki.

Rantamäki och hans kollega, forskardoktor Samuel Kohtala, läste in sig på sömnfrågor och förstod att de egentligen hade betraktat ett mönster som uppträder vid inlärning: när människan är vaken lär hon sig nytt och när hon sover limmas kunskapen in i hjärnan.

Rantamäki och Kohtala presenterar nu en helt ny teori om depressionsbehandlingar.

– Vi tror att depressioner egentligen är en obalanserad aktivitet i hjärnan och att den balansen kan återställas, säger Rantamäki.

Så här löper hypotesen: När en deprimerad får ketamin sparkar läkemedlet i gång en stor aktivitet över vidsträckta områden i hjärnbarken. I bästa fall tvingas olika nervnätverk att samarbeta på ett nytt sätt – både sådana områden som normalt är mycket aktiva och sådana som gått på låga varv. Därefter går hjärnan i vila. De långsamma vågorna som påminner om djupsömnens kommer i gång och nätverk som nyss varit aktiva förstärks. Det här beror på att hjärnan söker jämvikt när den sover.

Kopplingen till depression stavas ruminering, alltså tendensen att fastna i negativa tankar och ältande.

– Ofta tänker man att personer med depression lider av ett slags inaktivitet och apati, men i själva verket är detta ältande en oerhört aktiv process i hjärnan, vilket gör att de områden som sköter den blir allt starkare, medan andra områden försvagas. Vi tror att man kan bryta den här processen genom att få andra områden att gå på högvarv ett tag och sedan stärka de här nyaktiverade processerna under sömnen, säger Rantamäki.

Sedan påpekar Rantamäki att det man nu sett i laboratoriet inte innebär en färdig behandlingsmodell för alla depressionspatienter, men att man fått en intressant referensram för att testa sömnens betydelse för depressionspatienter. Han säger också att kombinationen av snabbverkande läkemedel och djupsömn förmodligen behöver en komplettering av till exempel kognitiv beteendeterapi för att de negativa tankemönster man kanske brutit inte ska ta över igen.

– Samma process av aktivering och vila får man för övrigt genom att anstränga sig fysiskt, men problemet är att den deprimerade förmodligen aldrig orkar ut på sin maraton, säger Rantamäki.

Rantamäki är provisor till grundutbildningen men har doktorerat i farmakologi och neurovetenskap. För sex år sedan sträckte Finlands Akademi till med pengar, som gjorde att han kunde grunda ett neuroterapeutiskt laboratorium för att tillsammans med en handfull kolleger börja söka nya snabbverkade terapier för depression. I dag samarbetar gruppen med sömnforskare inom medicinska fakultetens program Sleepwell vid Helsingfors universitet.

Intresset för nya depressionsbehandlingar är stort eftersom det senaste riktigt nya som skett farmakologiskt är att SSRI- och SNRI-läkemedlen, som hämmar återupptagningen av serotonin, började användas på 1990-talet.

– Problemet med de flesta antidepressanter i dag är att de hjälper så långsamt, säger Rantamäki, som med intresse också har följt finländska forskares studier med psilocybin. Psilocybin, som kan utvinnas ur hallucinogena svampar och är narkotikaklassat i Finland, har också studerats i en europeisk klinisk studie sedan 2018 och har samma slags snabba verkan som till exempel ketamin.

– Läkemedel är trots allt bara kemikalier. Det viktigaste är att förstå hur de påverkar hjärnan och hur man kan dra nytta av dem för att komma åt de processer som styr depressioner. Att göra det har enorm betydelse eftersom depression är en livsfarlig sjukdom, säger Rantamäki.

Artikeln ENCORE in Depression: Synaptic Homeostasis, Plasticity and Sleep Integrate Rapid Antidepressant Effect av Tomi Rantamäki och Samuel Kohtala publiceras i tidskriften Pharmacological Reviews i april 2020. Som nätversion finns artikeln sedan den 5 mars.