"Det krävs en stor svenskspråkig majoritet för att svenskan skulle vara kommersiellt relevant"

Det svenska språkets synlighet i gatubilden korrelerar med antalet svenskspråkiga invånare på orten i fråga, framgår det ur doktorand Väinö Syrjäläs doktorsavhandling Namn – språk – ställe: Språkbrukarna i Svenskfinlands offentliga rum. Syrjälä disputerar vid humanistiska fakulteten vid Helsingfors universitet torsdagen den 14 juni.

– Jag har undersökt det som på det vetenskapliga fältet kallas för lingvistiskt landskap, det vill säga språkbruket i offentligheten. Det betyder språket på till exempel skyltar och reklamtavlor, förklarar Syrjälä.

Syrjälä har kartlagt språkbruket i Raseborg, närmare bestämt Karis, och i Grankulla. I Raseborg utgör de svenskspråkiga invånarna cirka 65 procent av befolkningen medan andelen svenskspråkiga i Grankulla är ungefär 34 procent.

I både Karis och Grankulla är den officiella skyltningen från myndighetshåll tvåspråkig, medan det finns fler kommersiella skyltar på svenska i Karis än i Grankulla.

– Inte finns det lika många svenskspråkiga skyltar som finskspråkiga skyltar i Karis heller men ganska jämnt är det, säger Syrjälä.

– Jag tror att det är en ganska logisk slutsats att konstatera att det krävs en stor svenskspråkig majoritet för att svenskan skulle vara kommersiellt relevant.

Med tanke på svenskans synlighet i gatubilden är myndigheternas skyltning därför i en nyckelroll. Till skillnad från företag måste myndigheterna ta språklagen i beaktande när de sätter ut till exempel gatuskyltar och trafikmärken.

Förutom av kartläggningen av det lingvistiska landskapet i Karis och Grankulla består Syrjäläs doktorsavhandling av en enkätundersökning om hur människor i huvudstadsregionen uppfattar skyltningen i sina hemtrakter. Enkätundersökningen fokuserar främst på Gårdsbacka i Helsingfors och Esbo centrum.

Enkätundersökningen visade att folk har en ganska bra uppfattning om vilka språk som figurerar i gatubilden.

– Människorna i min undersökning är medvetna om att den officiella skyltningen måste vara tvåspråkig, sammanfattar Syrjälä.

Enligt Syrjälä behövs det mer forskning om vanliga människors syn på språkbruket i offentligheten. Hans förhoppning är att studier av lingvistiska landskap i framtiden kan bidra till den samhälleliga språkdebatten och skapa verktyg för språkplanering.

Syrjälä disputerar den 14 juni klockan 12 i Forsthuset på Unionsgatan 40 i Helsingfors.