Antalet besök i hemvården rasade – ”behovet har åtminstone inte minskat”

I fjol gjordes 1,8 miljoner färre besök inom hemvården i hela landet än året innan, trots att befolkningen åldras. Dessutom har antalet rekryteringar inom hemvården minskat, visar färsk statistik från Institutet för hälsa och välfärd. Nu sätter tillsynsverket Valvira hemvården under lupp.

Antalet besök inom hemvården har rasat under det senaste året, visat statistik från Institutet för hälsa och välfärd.
Jenny Bäckjenny.back@hbl.fi
02.02.2023 05:02 UPPDATERAD 02.02.2023 08:53
Personaldimensioneringen inom dygnetruntvården ökar sakta mot det lagstadgade målet på 0,7 vårdare per klient, och i november uppfyllde ett av tre boenden målet. Det visar färsk statistik från Institutet för hälsa och välfärd, THL. 
Men samtidigt syns en annan utveckling: antalet besök inom hemvården minskade i fjol för första gången. Då antalet besök under fem år före det ökat med några hundratusen per år rasade antalet med 1 800 000 besök under 2022.
– Med tanke på att den äldre befolkningen hela tiden växer så kan utvecklingen åtminstone inte bero på att behovet av hemvård skulle ha minskat, säger Sari Kehusmaa, ledande sakkunnig på THL.
Samtidigt syns ett annat trendbrott. Medan dygnetruntvården lyckats rekrytera fler har rekryteringarna av social- och hälsovårdsutbildad personal inom hemvården minskat med 18 procent sedan maj 2022.
– Frågan är om man riktat rekryteringarna till dygnetruntvården och då fokuserat mindre på rekryteringarna till hemvården? Min gissning är att det här hänger ihop. I maj då den förra uppföljningen gjordes rekryterades fortfarande fler till hemvården, säger Kehusmaa.
Nu måste välfärdsområdena gå noga igenom vad som finns bakom den senaste statistiken, menar hon.
– Har bedömningarna av servicebehovet minskat, har de helt och hållet uteblivit? Förekommer det att vårdbehov uppstår men att den vårdbehövande inte får någon vård? Välfärdsområdena har nu all orsak att granska situationen.

Fokus på dem med störst behov

En annan utredning vid institutet visar att hela 98 procent av besöken inom hemvården 2021 gjordes hos klienter med ett stort vårdbehov. Av alla klienter utgjorde de 45 procent.
– I kombination med att besöken och rekryteringarna inom hemvården minskat ser det ut som att hemvården varit tvungen att fokusera sina tjänster till dem som behöver det allra mest. Det är möjligt att det finns de som blivit helt utan tjänster de hade behövt. Men situationen varierar säkert mellan områdena.
För att försäkra sig om att alla får den vård de behöver innan behovet eskalerar skulle det enligt Kehusmaa gälla att först och främst se till att alla som behöver det får en utredning av servicebehovet. Tröskeln får inte bli för hög.
Också Valvira, Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, oroar sig för hemvården och meddelar att verket tillsammans med regionförvaltningsverken kommer att granska hemvården för äldre systematiskt under det här året. Enligt Valvira har myndigheterna noterat brister i bland annat läkemedelssäkerheten, brist på personal och problem med hur vård- och serviceplaner genomförs inom hemvården. Valvira hänvisar också till den färska statistiken från THL.
”Situationen är oroande eftersom behovet av tjänster för äldre ökar i takt med att befolkningen åldras. Servicebehovet ökar oftast först inom tjänster som tillhandahålls i hemmet”, säger Kirsti Tolonen, gruppchef vid Valvira, i ett pressmeddelande.
– Visst är det möjligt att coronapandemin påverkat situationen i någon mån så att en del av vårdbehovet blivit osynligt, och distansbesök kan ha en liten inverkan. Men ingendera förklarar att antalet besök minskat så här mycket. Tidigare har vi observerat en konstant ökning, och antalet klienter har också ökat, säger Sari Kehusmaa, ledande sakkunnig på THL.

Helsingfors har skärpt kriterierna

I Helsingfors går utvecklingen i samma riktning som i landet i stort: antalet besök inom hemvården har minskat. Enligt Helena Venetvaara, direktör för hemvården i Helsingfors, handlar det om en minskning på ungefär tio procent under fjolåret.
Till en del kan minskningen bero på hur besöken registreras i patientdatasystemet Apotti, säger Venetvaara, men den beror också på att kriterierna för hemvård har preciserats och klienterna erbjudits mer andra, lättare tjänster. 
– År 2021 slog social- och hälsovårdsnämnden fast kriterier för att förenhetliga besluten om hemvård i hela staden. Enligt de här kriterierna ska behovet vara återkommande och långvarigt, och funktionsförmågan och hjälpbehovet sådant att man inte klarar sig själv. Tidigare var det lite lättare att få hemvård också för personer som kanske inte enligt nuvarande kriterier skulle få det, säger Venetvaara.
Enligt Venetvaara tar hemvårdens klientstyrningsenhet kontakt med klienten och inleder en bedömning av servicebehovet inom tre dagar efter att enheten fått en anmälan om behovet, och är det akut kan hemvården inledas redan samma dag. Kontakterna och klientmängderna har ständigt ökat under de två senaste åren.
– Efter att en anmälan kommit in görs en utvärdering och man kartlägger och bedömer behoven. Ibland räcker det med lättare stödtjänster – är det till exempel hjälp med att gå till butiken som behövs, eller kanske städhjälp eller färdtjänst? Fungerar distansbesök, eller är klienten kanske i behov av en kortare rehabiliteringsperiod? 
Dessutom bedöms de som skickas hem efter en sjukhusperiod mer systematiskt, i stället för att mer eller mindre automatiskt omfattas av hemvården, vilket för sin del bidragit till att minska på besöken.
– De som nu styrs till hemvården behöver redan från början ganska mycket vård, och det är också meningen – att vården fokuseras till dem som har det största behovet, säger Venetvaara.
Jobbar du inom hemvården, eller har du eller din anhöriga erfarenheter av den? Hur fungerar vården och hinner alla få den hjälp de behöver? Berätta gärna för HBL.

ANDRA LÄSER