Hör även IPCC och FN till ”vänsterpopulisterna”?

I en insändare (HBL Debatt 14.9) frågade jag Torsten Fagerholm vem han egentligen polemiserade med i den ledartext (HBL.fi 4.9) där han gjorde det föga revolutionerande påpekandet att vi för klimatets skull inte behöver "drakoniska riktlinjer såsom att sluta föda barn eller avskaffa demokratin".
Fagerholm svarade med att klargöra att han riktade sig mot ”vänsterpopulismen” och dess ”demonstrativa överdrifter”. Vidare angav han tre exempel, miljörörelsen Extinction Rebellion (Elokapina), filosofen Torbjörn Tännsjö, samt brittiska barn som drömmer mardrömmar om klimatet.
Vad det är för ”demonstrativa överdrifter” Fagerholm syftar på specificerar han inte. Den senaste IPCC-rapporten målar upp en extremt kritisk situation (https://news.un.org/en/story/2021/08/1097362), vilket även FN:s generalsekreterare har kommenterat i så allvarliga ordalag att de är svåra att överträffa. Menar Fagerholm att även IPCC och FN hör till ”vänsterpopulisterna”?
Vad Extinction Rebellion anser om demokrati kan man lätt googla sig fram till. På rörelsens hemsida framgår att ett av dess viktigaste krav är att man fördjupar demokratin genom att införa rådgivande så kallade medborgarförsamlingar. Det finns säkert mycket att säga om det förslaget men det förefaller åtminstone vara så långt från förespråkande av diktatur som man bara kan komma.
På vilket sätt det skulle vara vänsterpopulistiskt av brittiska barn att drömma mardrömmar om klimatet framgår inte av Fagerholms text. Det förefaller annars vara mest klimatforskare som lider i själen på grund av den klimatkatastrof de ser komma och försöker varna för, men inte lyckas (https://www.theguardian.com/environment/2020/mar/08/im-profoundly-sad-i-feel-guilty-scientists-reveal-personal-fears-about-the-climate-crisis). Att även många barn lider på liknande sätt är väl snarast att tolka som att de har en högre grad av klarsynthet än vi vuxna som redan lärt oss att inför oss själva förneka otrevliga fakta.
Kvarstår alltså endast Torbjörn Tännsjö som på riktigt förespråkat en ”global despoti” för att lösa klimatkrisen. Tännsjö är en perifer figur som gjort sig känd genom att, på grundval av abstrakta och verklighetsfrämmande resonemang, förespråka allehanda vansinnigheter beträffande både det ena och det andra. Han är på inget sätt representativ för några bredare strömningar i den klimatpolitiska debatten.
Summa summarum kan man alltså bara konstatera att Fagerholms texter, såväl den inledande ledartexten som hans svar på min insändare, saknar både faktagrunder och logik. Bättre än så kan man kräva av en ledarskribent i dessa tider av klimatkris.

Anders Sirén,

docent i geografi, Kirjala

Svar Klimatdiskussionen antar alltmer hetsiga, rentav religiösa former, observerar Petteri Taalas, generalsekreterare vid FN:s Meteorologiska världsorganisation (WMO) – som även etablerat IPCC. Vidare läser somliga IPCC:s rapporter som fundamentalister läser Bibeln – ytterst selektivt, noterar Taalas, som efterlyser helhetssyn och källkritik. Klimatforskare utsätts rentav för externa påtryckningar för att anpassa kommunikationen i betydligt mer radikal riktning, meddelar Taalas. Av seriösa debattörer kunde man önska ett mer sansat tonläge.
Det är ingalunda harmlöst att – likt Extinction Rebellion (XR) – odla en verbal överbudspolitik som göder ett överslätande, rentav nyfiket förhållningssätt till antiparlamentariska idéer. Roger Hallam, XR-rörelsens grundare och tidigare chefsideolog, har ropat efter drastiskt "nödvärn" med explicit mål att sätta den demokratiska samhällsordningen ur spel.
Majoriteten av befolkningen inser nog att klimatläget bör tas på allvar. Det vore dags att lägga de apokalyptiska parollerna i malpåse, och börja diskutera pragmatiska, proportionerliga åtgärder, anser Taalas. Detta var även det uttalade syftet hos HBL:s ledare (4.9).

Torsten Fagerholm,

ledarskribent, HBL

ANDRA LÄSER