I en rättsstat väntar man på domslutet

03.11.2021 18:30
Är Finland fortfarande en öppen västerländsk demokrati, frågar sig Torsten Fagerholm (HBL 31.10). Svaret är entydigt; javisst och i allra högsta grad, om än inte felfritt. Orsaken till Fagerholms fråga är att tre av Helsingin Sanomats journalister åtalas efter att hemligstämplat material publicerats i tidningen.
Fagerholm hävdar också att materialet, som HS publicerade, kunde man få fram helt öppet på olika vägar. Om det är så borde väl Fagerholm ha skrivit att fallet är solklart, de åtalade kommer att frias av en av makthavarna oberoende domstol. Nu reagerar han som de värdekonservativa i fallet Päivi Räsänen och som sannfinländska politiker när de dömts; de börjar misstänkliggöra myndigheter rent generellt för att dessa försöker minska på yttrandefriheten, i HS:s fall för att minska pressfriheten.
Tillit är grunden för vår demokrati och vår rättsstat – och för yttrandefriheten. Demokratin undergräver man när man undergräver förtroendet för vårt rättssystem redan innan processen kommit i gång. Det känns pinsamt att behöva påpeka att ett åtal ännu inte är en dom. I en rättsstat väntar man på domslutet. Debatten om att systemet fungerar som avsett och om lagarna svarar mot dagens verklighet blir mera meningsfull när rättsväsendet sagt sitt.
Det journalistiska flåset i frågan bär redan prägel av hysteri. Är man felfri så är man! Man behöver ingen kristallkula för att förutse fortsättningen. I fallet Räsänen har värdekonservativa, homofoba och radikala ytterhögeropinioner i andra länder uppbådats för att ifrågasätta vårt rättssystem och vår demokrati redan innan domstolarna inlett arbetet. Nu kan vi på samma sätt se fram emot en ström av uppbådade fördömanden av vårt rättssystem från journalister i många länder, och med samma argument. Därmed sprids en felaktig bild av vårt land. Det är väl ändå inte är förenligt med journalistreglerna.
Kanske vi ändå borde vara tacksamma mot fanatikerna på högerkanten och journalistkåren. Vårt rättsväsende får nu en utmärkt möjlighet att visa sitt oberoende. Jag litar betydligt mera på dem än vad de här två samverkande grupperna tycks göra. Att journalistkåren placerar sig i det där bunkalaget är ändå mer är tragiskt.

Ole Norrback,

Vasa

Svar Publicistiska beslut måste givetvis tåla rättslig prövning, men Finland ger sig ut på ett sluttande plan då journalister åtalas för anteckningar och research som inte ens har publicerats. En flera år lång juridisk limboperiod kan framkalla självcensur, därtill urholkas offentlighetsprincipen ifall enskilda myndigheter godtyckligt hemligstämplar material som går att komma över via andra officiella kanaler.

Torsten Fagerholm,

ledarskribent, HBL

ANDRA LÄSER