Stockholm
I Finland är amortering en självklarhet och en och annan förvånas över att det behövs regler från högsta ort för att svenskarna ska betala tillbaka på sina lån.
Vi besöker en bostadsvisning i Årsta och Stockholm och talar med besökarna om hur de ser på att korta av på lån.
Maria Milén tittar runt med sin dotter Amanda. Milén amorterar mycket lite på den lägenhet de nu bor i, ungefär 55 euro. Mer har hon som ensamstående inte råd med, säger hon.
Hon ser amorteringskravet som negativt – och också orättvist. Hon skulle nämligen gärna bo i hyreslägenhet, men för ett antal år sedan omvandlades en betydande del av dem till ägarbostäder. Hon såg då ingen annan råd än att köpa sin lägenhet, och i dag råder stor brist på hyresbostäder.
– Det är politikerna som har skapat marknaden och nu skyller de på oss och säger att vi har tagit för mycket lån, säger Maria Milén.
Vill inte ha tvång. Maria Milén amorterar inte mycket eftersom pengarna för en ensamstående inte vill räcka till för det. Hon är kritisk till amorteringskravet men medger att hon också har haft nytta av den kraftiga prisökningen på bostäder och möjligheten att vara flexibel.
Samtidigt medger hon att hon också har tjänat på den kraftiga prisökningen, över 150 000 euro, och har haft möjlighet ta tilläggslån. Det har gett henne möjlighet att köpa bil, en liten stuga och gå en privat utbildning.
Vansinniga priser
Sofie Tryggare letar efter lägenhet till sig själv. Prisnivån beskriver hon som "vansinnig".
– Men utbudet av hyresrätter är så litet att jag inte har något annat val.
Betalar tillbaka. Mäklaren Sara Kristensen visar tvårummarens balkong för Sofie Tryggare som hade tänkt amortera på sitt lån – också utan att det blivit regel.
Amortera har hon tänkt göra hur som helst, men priserna gör att hon är tvungen att söka sig längre ut från centrum än hon egentligen önskar.
– Ett lån är ett lån, man ska betala tillbaka det.
Svår situation. Linnea Wahlberg och Robin Ljunglöf har flyttat tre gånger på ett år eftersom de har varit tvungna att hyra i andra hand. Kötiden för att få en hyresrätt – ett långvarigt hyresförhållande – på den reglerade svenska marknaden är i snitt tio år. Därför står de i beråd att köpa lägenhet.
Robin Ljunglöf och Linnea Wahlberg är ute efter att köpa sin första lägenhet.
– Det är jättedyrt, säger Wahlberg.
– Det skulle vara svårt komma in på marknaden om man inte var två, säger Ljunglöf.
Amortera hade de tänkt göra också utan krav – de ser det som ett sätt att spara – men Linnea Wahlberg beklagar att det är svårt att veta om och hur bostadspriserna påverkas av att reglerna nu träder i kraft.
