Vesa-Matti Loiris dödsannons innehöll dikt av Edith Södergran – så här kommenterar sociologen

Vesa-Matti Loiris dödsannons publicerades på söndagen. Annonsen innehåller en dikt av Edith Södergran översatt till finska. 

Vesa-Matti Loiris jordfästning ägde rum i Johanneskyrkan i Helsingfors den 20 september.
Niclas Lönnqvistniclas.lonnqvist@hbl.fi
03.10.2022 15:02
I söndagens (2.10) Helsingin Sanomat publicerades skådespelaren och artisten Vesa-Matti Loiris dödsannons. Loiri avled den 10 augusti i en ålder av 77 år. I Loiris dödsannons finns Edith Södergrans dikt Det underliga havet i översättning av Uuno Kailas från 1929.
Tajmningen med diskussionen om Sannfinländarnas språkprogram förra veckan kan tyckas anmärkningsvärd. Enligt Sannfinländarna stör det svenska språket den finskspråkiga identiteten och självförtroendet. Samtidigt hade Loiri om någon en närmast ikonisk status som en uttryckligen finsk kulturpersonlighet och konstnär. I augusti diskuterades det till och med om han skulle föräras en statsbegravning. Vad innebär det att hans dödsannons försetts med en dikt av Edith Södergran, en av Finlands mest kända svenskspråkiga poeter? Bevisar inte det motsatsen, att finskt och svenskt mycket väl kan gå hand i hand?
HBL riktar frågan till sociologen Thomas Rosenberg.
– Alltför stora växlar kanske man inte ska dra utgående från denna enda dikt, men visst kan man säga så, även om jag inte vet vad Loiri tyckte eller hans anhöriga tycker om Edith Södergran. Jag antar att Loiri inte hade allt för stora sannfinländska sympatier. Det finns oerhört många finskspråkiga och en stor majoritet som knappast delar Sannfinländarnas språkpolitik. Det är nog också allmänt känt bland finskspråkiga att en stor del av litteraturen som de är uppvuxna med ursprungligen är skriven på svenska, säger Rosenberg.
Vesa-Matti Loiris dödsannons publicerades i söndagens Helsingin Sanomat.
Han säger att man ändå måste komma ihåg att det alltid funnits en grupp finskspråkiga som störts över att Finland inte är enspråkigt finskt.
– Redan i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet fanns tanken om att släppa både det svenska och det ryska för att bli herre i eget hus. Den tanken finns kvar hos bland andra Finskhetsförbundet. Verkligheten går ändå i en annan riktning. Det är inte bara svenskan utan också finskan som håller på att bli svag. De har fullt upp med att se till att engelskan inte tar över. Det är inte svenskan som är hotet, säger Rosenberg.

ANDRA LÄSER