Alla partier vill åtgärda bränslepriserna – HBL granskar skiljelinjerna

En skatteåterbäring för yrkestrafiken och höjt avdrag för arbetsresor kan bli regeringens sätt att gottgöra dem som drabbats värst av högre bränslepriser. En regelrätt skattesänkning på bensin och diesel ter sig osannolik, visar HBL:s jämförelse av vad partierna anser.

Priset på bensin och diesel, men också elpriset och kostnaderna för uppvärmning av fastigheter har stigit på sistone. Regeringen ska överväga att ingripa, men först efter att Finansministeriet har räknat ut vad olika alternativ skulle kosta och vilka effekter de skulle ge.
Peter Buchert
12.02.2022 11:30 UPPDATERAD 12.02.2022 13:02
I en intervju för HBL på julafton sade statsminister Sanna Marin (SDP) att regeringen oroade sig för stigande energi- och bränslepriser, men att man inte hade diskuterat några nationella åtgärder för att kompensera för prisfluktuationerna på världsmarknaden.
Mindre än två månader senare är situationen en annan. Alla riksdagspartier bekymrar sig över stigande energipriser, och alla är också beredda att åtgärda dem, men på olika sätt. Skiljelinjen är ändå inte den klassiska mellan regering och opposition.
Sannfinländarna har med stöd av Kristdemokraterna och Rörelse Nu lämnat en interpellation om energi- och bränslepriserna. I den kräver man bland annat att regeringen backar sin tidigare skattehöjning på bränsle. Regeringen och Samlingspartiet har avfärdat åtgärden som dyr.
Sannfinländarna vill också att regeringen avstår från planen på att biokomponentens andel i diesel ska höjas ytterligare. Det verkar mer sannolikt i det här skedet.
Finansminister Annika Saarikko (C) har lovat att regeringen ska ta tag i frågan så snart Finansministeriet har rett ut ett antal alternativa åtgärder.
På Finansministeriet uppger man för HBL att det är svårt att hitta metoder som effektivt skulle riktas till dem som är svårast drabbade, men arbetet pågår. En sänkning av bränsleskatten skulle riktas till alla och bli oskäligt dyr. Vidare påpekar man att den aktuella prisstegringen beror på världsmarknadspriset och inte på regeringens skattebeslut.
I offentligheten debatteras olika alternativ ändå flitigt. HBL kartlägger hur man resonerar inom partierna.
SDP avvaktar med en ståndpunkt, men enskilda politiker har kommit med utspel. Riksdagsledamoten Suna Kymäläinen har i Demokraatti föreslagit en kraftig sänkning av bränsleskatten, ner mot den miniminivå som EU tillåter, vilket vore ungefär vad Sannfinländarna kräver i sin interpellation.
Kymäläinen får knappast hela partiet med sig eftersom en sänkning av bränsleskatten skulle bli dyr att kompensera för. Dessutom vore det en signal om att statsministerpartiet vore berett att rucka på regeringens klimatmål. Utmaningen är snarare att fortsätta avveckla fossilberoendet utan att någon ska drabbas oskäligt hårt.
Statsminister Sanna Marin (SDP) sade före jul att regeringen inte hade diskuterat åtgärder för att kompensera konsumenterna för stigande energipriser, men i dag grunnar precis alla partier på modeller för att göra det rättvist.
SDP:s vice ordförande Niina Malm ställer sig i Ilta-Sanomat positivt till Industriförbundets förslag om att i stället höja avdraget för arbetsresor med egen bil. Det skulle underlätta för dem som behöver bilen i arbetet. Därmed skulle de stigande bränslepriserna åtminstone inte leda till att låginkomsttagare sade upp sig för att det blev förmånligare att inte jobba alls än att köra till jobbet.

Centern vände kappan

Centerns vice ordförande Petri Honkonen hyllar i samma IS-artikel en höjning av reseavdraget som ett smart sätt att underlätta för folk, men annars tar partiet inte ställning till enskilda åtgärder. Så sent som i höstas flaggade Centern för att biokomponenten i dieselolja ska utökas till 40 procent, men nu säger partiet nej också till den inom regeringen redan överenskomna höjningen från 30 till 34 procent.
Ju högre biokomponentens andel är desto mindre blir utsläppen, åtminstone på pappret, men desto dyrare blir det att tanka eftersom biokomponenten fortfarande kostar mer än den fossila huvudingrediensen.
De Grönas vikarierande ordförande Iiris Suomela har föreslagit flera åtgärder för att fortsätta avvecklingen av fossila bränslen samtidigt som låginkomsttagare ska kompenseras för stigande bränslepriser. Hon säger att en del av kostnaderna för bränslepriset kunde återbetalas till konsumenterna, förutsatt att man beaktar de regionala skillnaderna på ett rättvist sätt.
Suomela och partiets klimatminister Emma Kari är öppna för olika modeller för en riktad skatteåterbäring, så länge den inte äventyrar klimatmålen. De Gröna månar också om skattelindringar som riktas till dem som tjänar minst. Partiet avstår ändå från att trumma särskilt hårt för någon given åtgärd tills Finansministeriet har beräknat hur kostnadseffektiva de alternativa åtgärderna är.
Finansminister Annika Saarikko (C) lovar att regeringen ska diskutera modeller för att kompensera för stigande bränslepriser, men först efter att ministeriets experter har rett ut olika alternativ. Klimatminister Emma Kari (Gröna) är öppen för olika modeller så länge man håller fast vid klimatmålen.
Vänsterförbundet framhåller att energiprisstegringen inte beror på regeringens åtgärder, men att regeringen likväl måste ta tag i frågan. VF har tagit fram riktlinjer för hur avvecklingen av fossilberoendet inte ska orsaka oskäliga kostnader för låg- och medelinkomsttagare.
VF flaggar konkret för att höja avdraget för arbetsresor och för förbättrat rörlighetsunderstöd. Det senare är en FPA-ersättning som kan utbetalas vid långa arbetsresor. Vidare vill partiet att de höjda energipriserna ska beaktas i utkomststödet. Det här är VF:s snabbåtgärder. På sikt vill man bland annat att staten subventionerar energirenoveringar frikostigare och att den begränsar överföringsavgifterna på elräkningen.

Gynna yrkestrafiken

Svenska folkpartiet avvaktar med ställningstaganden tills Finansministeriet presenterar konkreta förslag. I princip är SFP skeptiskt till att Finland genom skattejusteringar skulle kompensera för det fluktuerande världsmarknadspriset på råolja. Däremot är man försiktigt positiv till att återbära en del av bränsleskatten till yrkestrafiken, det vill säga lastbilar, långtradare och bussar.
Det vore också ett sätt att hejda stigande transportkostnader.
I oppositionen flaggar Samlingspartiet för samma sak, en partiell återbäring av dieselskatten till yrkestrafiken. Det är en av de åtgärder som partiet kastat fram på rubriknivå den här veckan, och som man ska redogöra för mer detaljerat nästa vecka.
Överlag tar Samlingspartiet tydligt avstånd från Sannfinländarnas interpellation, främst med argumentet att kravet på en kraftig sänkning av bränsleskatten är "orealistiskt dyrt och ansvarslöst" – en skattesänkning på bara 5 cent per liter skulle kosta staten 250 miljoner euro. Enligt Samlingspartiet skulle åtgärdsförslagen i Sannfinländarnas interpellation landa i en nota i miljardklassen.
Samlingspartiet är också för ett mer omfattande system för avdrag på arbetsresor. För att gynna alla löntagares köpkraft och inte bara låginkomsttagarnas föreslår man en sänkning på inkomstskatten med 800 miljoner.

ANDRA LÄSER