30 döda på cykel, de flesta utan hjälm

Dödsolyckorna på cykel minskar inte, och i fjol förolyckades 30 cyklister. Dödsorsaken är i de allra flesta fall skada på huvudet, och en klar majoritet cyklade utan hjälm.

Utanför järnvägsstationen, i kröken där Brunnsgatan fortsätter mot Mannerheimvägen och Stationsplatsen brer ut sig råder ett typiskt helsingforsiskt virrvarr av trottoar, övergångsställe, cykelväg och cykelparkering för stadscyklar. Folk trängs på cykelvägen, cyklisterna kör på trottoaren för att varva fotgängarna.

Sanni Noronkoski kommer cyklande, och hon har inte hjälm.

Varför inte?

– Så pinsamt. Jag steg på cykeln för några hundra meter sedan och kom precis nu ihåg att jag har hjälmen i ryggsäcken. Men det är ganska vanligt att folk tar en medveten risk i synnerhet på korta sträckor, säger hon och stannar upp, plockar fram hjälmen och tillägger att hon egentligen alltid använder hjälm.

– Jag har fallit med cykel några gånger, en gång föll jag på regnvåt spårvagnsskena och jag skadade hakan. Det gav mig en tankeställare, säger hon och fortsätter färden med hjälmen på huvudet.

Vi träffar också en annan relativt ung kvinna som cyklar utan hjälm. Hon har ingen i ryggsäcken för hjälmen är hemma, och hon ser faktiskt ganska skamsen ut på frågan om var den är.

– Jag använder hjälm under längre sträckor, och jag vet bättre men ...

Hon vet faktiskt bättre för hon jobbar på sjukhus med barnneurologi.

Kati Valta och Matias Ärje har hyrt stadscykel i Berghäll och returnerar var sitt fordon utanför järnvägsstationen. Ingendera bär hjälm på stadscykeln men använder alltid hjälm när de cyklar på egen cykel.

– Att cykla utan hjälm är visserligen en osäkerhetsfaktor men om man väljer lugna rutter och cyklar långsamt känns det tryggt, säger de.

Trafikskyddets statistik över cykelolyckor är ändå dyster läsning. I fjol förolyckades 30 cyklister och siffran är den största på tio år. Antalet registrerade skadade har däremot minskat något. I fjol skadades drygt 800 cyklister varav 58 fick allvarliga skador. Med allvarliga avses bestående men som till exempel förlamning eller hjärnskada som kan orsaka arbetsoförmögenhet eller livslång kronikervård.

Trygghet i långsam trafik? Kati Valta och Matias Ärje har egna cyklar och använder då hjälm, men när de hyr stadscykel känns farten maklig och risken för olycka låg, så de kör utan skydd på huvudet. Bild: Leif Weckström

Statistiken över skadade i cykelolyckor är emellertid vilseledande eftersom mörkertalet är stort. Det är bara olyckor som kommer till polisens kännedom som ingår i statistiken. Trafik- och hälsovårdsmyndigheterna sammanställde 2014 en rapport med uppgifter om trafikolyckor som aldrig registrerades hos polisen. Av den framgår att över 1 400 människor skadades i cykelolyckor 2010 varav 264 allvarligt, och de här siffrorna ingår alltså inte i den officiella statistiken.

Helsingfors tog i våras i bruk 500 nya gula stadscyklar som har överraskat alla med stor efterfrågan. Redan i juni hade 12 000 registrerat sig som användare, målet för hela året var 10 000. Enligt Helsingforsregionens trafik, HRT, är svinnet obetydligt tack vare tvång att registrera sig, och man har inte kännedom om några olyckor över huvud taget.

Frågan om att ordna tillgång till hjälm dryftades innan stadscyklarna lanserades men man bestämde sig för att följa Cykelförbundets tanke om att ju fler cyklister i trafiken desto färre olyckor genom att försiktigheten ökar bland alla parter. Den tanken utgår å sin sida från att folk ogillar att använda hjälm för att den är missklädsam, ful, förstör frisyren eller är alltför varm.

– Vi har inte kommit på en fungerande modell där man skulle erbjuda möjlighet att hyra hjälm i anslutning till stadscyklarna. Så det är användaren som har ansvar för sin hjälm, säger biträdande stadsdirektör Pekka Sauri, som själv cyklar med hjälm.

Enligt HRT finns omkring 400 motsvarande stadscykelsystem i världen och i bara två har man ordnat med hjälm antingen i hjälmautomat eller kopplat den till cykeln.

Hur du hittar det bästa lånet för dig

Den som någonsin har tecknat ett lån är förmodligen plågsamt medveten om hur svårt det kan tyckas vara att hitta rätt lån. Vad är det då som avgör om ett lån är bra eller inte? 17.9.2018 - 00.00