Posten är vilse i pannkakan – nu kräver ansvariga ministern timeout

Statsägda affärsbolaget Posten har tumlat runt i en skoningslös tsunami av kritik. Äntligen drog ägaren i nödbromsen, men ännu återstår att se om Posten ska vara en kassako för staten eller en samhällstjänst för medborgarna, skriver HBL:s chefredaktör Susanna Landor.

03.09.2019 16:00 UPPDATERAD 03.09.2019 18:39
När Hufvudstadsbladet började utkomma 1864, då sex dagar i veckan, såldes tidningen enbart till prenumeranter. Redan från start var det viktigt för grundaren August Schauman att tidningen skulle nå läsarna på ett så smidigt sätt som möjligt för att de skulle kunna orientera sig i både vardag och världshändelser.
I den meningen har inget förändrats på närmare 155 år, samtidigt som enormt mycket har förändrats; Att papperstidningen bärs hem till prenumeranterna ses fortsättningsvis som en förutsättning för en lyckad symbios mellan läsare, dagstidning och upplyst samhälle.
I dag står Posten för merparten av tidningsutdelningen i vårt land, men i takt med att brevförsändelserna minskar och allt fler företag går in för en heldigital kommunikation med kunden har Postens sits blivit allt mer krävande, och det är förståeligt att Posten vill hålla god fart i en snabb samhällstransformation. Men i nuläget är kartan suddig och kompassen immig.

ANDRA LÄSER