Kurder i protest mot Turkiet: ”Finland borde aldrig ha mött Erdogans krav”

Utanför Kiasma vajar blågula flaggor. Än en gång demonstrerar ukrainare mot Rysslands krigföring.

Bara ett stenkast bort står en liknande folkmassa, men flaggorna är gröna, röda och gula. Det är kurder som vägrar bollas runt till förmån för andra folk – i det här fallet för finländares bästa.

Det ser ut som att de två demonstrationerna som pågår i Helsingfors centrum den här tisdagskvällen inte har något med varandra att göra. Men de har samma upprinnelse. Och när det kurdiska demonstrationståget passerar ukrainarna sker något oväntat. Alla blågula ställer sig upp. De två grupperna visar fredstecken till varandra.

Rysslands president Vladimir Putin beslöt i februari att föra anfallskrig mot ett självständigt land. Det i sin tur fick Finland att med stormsteg försöka undvika samma öde: att i händelse av krig vara militärt alliansfritt och kunna förlita sig vara på andra länders välvilliga vapenleveranser.

På vägen stötte Finland på patrull. Turkiets president Recep Tayyip Erdogan såg ett guldläge för att driva inrikespolitik genom försvarsalliansen. Landet krävde att Finland och Sverige skulle vidta kraftigare åtgärder mot terrorister, ett uttryck som visade sig stå för kurdiska organisationerna PKK, YPG och YPJ.

Finland, Sverige och Turkiet undertecknade vid Natos toppmöte i Madrid en överenskommelse. Det tvistas om hur juridiskt bindande den är, men symbolvärdet i att ländernas utrikesministrar satt vid samma bord, lät sig fotograferas sida vid sida och skakade undgick knappast någon.

Bilderna som kablades ut upprörde Gashaw Bibani. Hon är svensktalande kurd som är född i Irak och Vänsterpartiets fullmäktigeledamot i Vanda.

– Utrikesminister Pekka Haavisto (Gröna) borde aldrig ha skrivit under överenskommelsen. Det försvagar kurdernas politiska ställning avsevärt. Vi talar om ett avtal som är farligt för 30–40 miljoner kurder som bor i det autonoma området i norra Syrien, Rojava, och för 15–16 000 kurder i Finland, säger hon och tvingas överrösta musiken som dånar på Medborgartorget.

– Vi känner ännu inte till vidden av överenskommelsen. Men vi vet att ett av de tio konkreta stegen Finland måste ta är att ha en så kallad mekanism med Turkiet. Det innebär att Skyddspolisen i Finland, Säkerhetspolisen i Sverige och underrättelsetjänsten MIT i Turkiet samarbetar och delar uppgifter. Och så har vi politiska flyktingar här i Finland som flytt just MIT. Nu jobbar Migri med dem för att kunna deportera kurder. Hallå, det här är politiska flyktingar! Vad är det vi håller på med riktigt?

Gashaw Bibani har förut bott i Stockholm. Vid Sergels torg – liksom i Helsingfors – har kurder i åratal demonstrerat regelbundet, utan att det gruppen uppfattats som terroristisk.

Genom Turkiets Natorabalder har kurderna fått just den stämpeln, anser hon.

– Vi är inte här för att framstå som martyrer. Vi kräver bara frihet och att kriget mot kurder slutar. Vart 20:e år görs något avtal som berör oss och som försvarar vår politiska ställning – utan att en enda kurd är med och bestämmer. Så har det varit i mer än 100 år. Vi ses inte som människor. Vi har inga rättigheter. Och allra minst har vi representation.

– Ja … absolut. 

– Men det borde inte ha varit ett ultimatum. Kurdfrågan borde inte tas upp mellan Finland, Sverige och Turkiet. Det här är en stor fråga som ingen besvarat. Varför måste Finland ta ställning i ett trilateralt kontrakt för att gå med i Nato? Och varför representerade ingen Inrikesministeriet, Skyddspolisen eller Migrationsverket när det skrevs under?

Demonstrationen på Medborgartorget, som lockar ett hundratal deltagare, är en seger för kurderna, anser Bibani. Det är just sådana viljeyttringar och sådan synlighet som Erdogan vill kväsa.

Men hon anser att budskapet – att inte dansa efter Erdogans pipa – är riktat främst till finländska makthavare.

– Nato är som en basar för honom. Han handlar med allt han har. Nu ska han också inleda en militärinsats i två städer av Rojava som inte ens ligger nära den turkiska gränsen, för att de ”hotar Turkiets säkerhet”. Det är ytterst farligt att Finland tyst godkänner hans krig mot kurder.

Aso Vyan deltar också i demonstrationen. Han anser att Finland har rusat fram för fort i jakt på trygghet hos Nato.

– Vi respekterar såklart finländarnas vilja. Men vi vill inte att Finland spelar med vårt öde som insats. Det finns bättre sätt att lösa den här knuten. Man kan göra det utan att det sker på någons bekostnad.

Att Finland mötte Turkiets krav har inte ändrat hans bild av Finland. Han kände sig besviken, men känner sig trygg så länge Finland och Sverige inte går med på att skriva om lagar.

– Då skulle Nato inte vara bara en militär pakt utan även en politisk sammanslutning, som kan begränsa yttrandefriheten, demokratin och mångfalden. Det är det värsta som kan hända nu.

Även Vänsterpartiets riksdagsledamot Paavo Arhinmäki talar inför publiken. Han stämmer in i det Aso Vyan säger.

– Om löftet att ingen skickas tillbaka till Turkiet håller, då är överenskommelsen helt okej.

I nuläget är Aso Vyan mer rädd för turkiska ultranationalister snarare än finländska myndigheter.

– Turkiska medier har redan publicerat en del namn på personer som enligt Turkiet måste utlämnas. De kan bli måltavlor för turkiska fascister. Vi vet inte hur många de är i Finland, men de finns. I Sverige har naziströrelser samlat information och följt de kurder som Turkiet kräver att utlämnas. Det samma kan hända här.