Miljöministern inför FN-toppmöte: ”Vi glömmer bort att vi är en art bland andra”

Efter flera misslyckanden siktar världen på att utarmningen av naturen ska stoppas och trenden vändas så att den biologiska mångfalden börjar öka senast 2030. Vi har inte råd att misslyckas, säger miljöminister Maria Ohisalo inför FN:s miljömöte i Montreal.

Miljö- och klimatminister Maria Ohisalo säger att FN:s miljömöte i Kanada i december måste leverera resultat för att stoppa utarmningen av naturens mångfald och vända trenden mot en ”naturpositiv” värld.
Peter Buchertpeter.buchert@hbl.fi
23.11.2022 18:33 UPPDATERAD 23.11.2022 20:54
Världen skulle stoppa utarmningen av naturen till 2010. När det misslyckades flyttades målet fram till 2020. Och när även det misslyckades siktar man på 2030. Men för trovärdighetens skull ska FN-konventionen för biologisk mångfald ställa upp konkreta delmål med mätbara indikatorer.
Vilka delmålen och indikatorerna blir och hur de ska följas upp klarnar under partsmötet i Montreal 7–19 december. En tanke är att i praktiken alla världens länder ska enas om att skydda 30 procent av sin land- och vattenareal, om än inte strikt. Det kräver pengar och att miljöskadliga subventioner fasas ut.
– Vi får utgå från att mötet ska lyckas ta beslut om det. Mänskligheten har faktiskt inte många alternativ. Vi tenderar att glömma bort att vi är en art bland alla andra, säger miljöminister Maria Ohisalo (Gröna).
Hon är väl medveten om att det krävs mycket politisk vilja för att utöka naturskyddet, avveckla miljöskadliga subventioner och styra om pengarna till verksamheter som gynnar miljön.
– EU:s ståndpunkt är att vi inte behöver fler fonder eller finansieringsmekanismer för globalt naturskydd. Det gäller att utnyttja de kanaler som finns och se till att pengarna räcker till.
Globalt är naturen i kris med en miljon hotade arter.
– Ett mål är att halvera människans ekologiska avtryck till 2030, och att lägga om samhällena till 2050 så att miljöavtrycket håller sig inom ramen för vad naturen tål, säger Ohisalo.
Var nionde art i Finlands natur är hotad. Ska vi hejda utarmningen behöver mer skog skyddas, men framför allt behöver en större del av den brukade skogen hanteras på ett mer skonsamt sätt, bedömer många ekologer.
När samma länder nyligen möttes inom klimatkonventionen kunde Finland räkna sig till de progressiva, de som ställt ribban högst och som gör mest. I miljökonventionen är vi däremot inte klassens primus.
Hälften av Finlands naturtyper och var nionde art är hotade. Ska vi ändra på det räcker det inte att etablera några nya nationalparker och andra skyddsområden. Det gäller att handskas mycket mer respektfullt med naturen på områden som inte är skyddade. Det förutsätter åtgärder inom jord- och skogsbruk, industri, infrastruktur, trafik, handel och många fler sektorer.
Om FN-mötet beslutar att alla länder ska skydda 30 procent av landarealen är det oklart vad det i praktiken skulle innebära för Finland. Vi kan nationellt besluta hur vi ska försöka nå målet. Maria Ohisalo säger att en genuint positiv utveckling är viktigare än siffrorna.
Hon vet att 30 procent är en så stor andel av Finland att skogsbruk inte kan uteslutas på hela den arealen. Snarare gäller det att förnya metoderna så att naturen skonas.

ANDRA LÄSER