Mediekritik är inte påhopp

En kontinuerlig mediekritik behövs eftersom vi journalister är dåliga på att korrigera vår journalistik i stunden.

Med anledning av Sture-Christian Eklunds insändare (HBL Debatt 4.5): jag kunde förstås be Eklund läsa min insändare (HBL Debatt 30.4) igen, för det verkar som att han missat poängen, men eftersom det är möjligt att jag uttryckte mig oklart erbjuder jag också följande summering.
Finland behöver mera mediekritik, också av det slag som Staffan Bruun för fram (HBL Debatt 26.4). På så sätt kan vi föra en öppen dialog om mediernas uppgift och ansvar.
Men kritiken kan inte vara beroende av utfallet i politiska val. Den måste föregå valresultat, vara konstant.
I motsats till Eklund tror jag att mediekritiken är som mest viktig när debatten är överhettad. Om man upplever att misstag är i beråd att begås ska detta påpekas medan misstagen kan undvikas, inte när de begåtts.
En kontinuerlig mediekritik behövs eftersom vi journalister är dåliga på att korrigera vår journalistik i stunden. Avbönen som följer efter begångna misstag verkar inte ha någon bestående effekt. Vi lovar bättring men misstagen upprepas längre fram.
Ett bevis på att Finland är svältfött på mediekritik är att Eklund kallar min insändare för ett "ojuste påhopp" på Bruun. Han antyder att det är etter värre eftersom jag själv är journalist. Det är den typen av missförstånd som uppstår när mediekritik är en bristvara.

Dan Lolax

journalist, Åbo

ANDRA LÄSER