Generationskriget tar paus?

Olika generationer har haft svårt att förstå varandra i alla tider. Redan de gamla grekerna, med Platon och Aristoteles i spetsen, förfasade sig över lata och bortskämda ungdomar. Fram till våra dagar har det dock funnits någon form av ”generationshierarki”, där samhället förväntat sig att den yngre generationen skulle visa respekt för, eller åtminstone överseende med de äldre, eftersom de besatt nödvändig kunskap och erfarenhet.

Den snabba teknikutvecklingen har dock inneburit att de äldres analoga kunskapsbas blir alltmer obsolet. I stället uppstår ett behov av omvänt mentorskap, där de unga går före och lär de äldre hur mobiltelefoner, appar, plattor och sociala medier fungerar. Därmed tycks respektavståndet mellan generationerna minska och konfliktytorna bli allt mer uppenbara. Åtminstone innan pandemin slog till.

För konflikter finns på ett antal områden, där de äldre, så kallade ”boomers” och de yngre ”millennials” och ”Generation Z” både tänker olika och har olika förutsättningar. Ta arbete som exempel. För tre av fyra millennials går arbete ut på att göra skillnad, enligt en global undersökning. Dessutom är man inte rädd för att byta jobb om det inte passar.

För boomers handlar det mycket mer om lojalitet. I traditionell bruksanda jobbar man gärna på samma arbetsplats i decennier, om möjligheten finns. En annan aspekt är svårigheten för många unga att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden, något som ofta skylls på att de äldre sitter i vägen. I Sverige kallas de för ”jätteproppen Orvar”. Det ironiska är att numera låter det annorlunda från statsmakternas sida, när alla uppmuntras att arbeta så länge som möjligt, för att rädda pensionssystemet.

Nästa konfliktområde mellan generationerna är bostaden. Om det är svårt att skaffa arbete för de unga så är det näst intill omöjligt, åtminstone i Sverige, att få tag på en bostad i de större städerna. Och det är där millennials vill bo. Den urbana miljön erbjuder mångfald, ekonomiska möjligheter, upplevelser och underhållning.

Det tredje och potentiellt viktigaste området är miljön och synen på det hållbara samhället. Praktiskt taget alla är överens om att klimatförändringarna är på riktigt och att något måste göras. Däremot skiljer sig åsikterna åt kring hur och vad. Medan boomers helst vill skynda långsamt och ta hänsyn till ekonomin, är många millennials otåliga på gränsen till panikslagna. Det är inte en slump att Fridays for Future med Greta Thunberg i spetsen fått ett sådant genomslag.

Hur detta genomslag har skett är också en lärdom. Thunberg har visserligen suttit framför det svenska riksdagshuset i ur och skur nästan varje fredag under två år, men utan sociala medier hade det varit en lokal icke-händelse och inte starten på en global massrörelse. På samma sätt hade den unga nyzeeländska miljöpartisten och parlamentsledamoten Clöe Swarbricks trötta kommentar ”OK boomer” till den äldre manliga kollegans häcklande under kammarens miljödebatt stannat där och inte blivit viral, om det inte vore för sociala medier. Nu blev det blixtsnabbt en global ”snackis”, som har kommit att definiera dagens generationskrig.

Ovanstående exempel visar att det finns generationsskillnader inte bara i synen på arbete, bostad och miljö, utan snarare på hur livet bör levas. Dessa skillnader finns naturligtvis kvar, men den pågående pandemin verkar ändra på de praktiska förutsättningarna för skillnaderna att komma till uttryck. I den aktuella svenska rapporten ”Ungdomsfokus 2020” framkommer att den yngre generationen i åldern 15–29 år börjar tänka om och närma sig boomers när det gäller ett antal värderingar. Så till exempel är miljö och klimat fortfarande den samhällsfråga som engagerar de unga mest, men nu när pandemin härjar ligger sjukvården på nästan samma engagemangsnivå. Tidigare var gapet 13 procent. Den nya vardagen med distansstudier och distansarbete tycks också passa de äldre bättre. Unga arbetar mindre effektivt, tar för långa pauser och känner sig inte engagerade.

En annan utmaning i pandemins fotspår är den nya urbana verkligheten. Finsk lockdown och svenska råd och rekommendationer har på sikt haft ungefär samma effekter med mer eller mindre stängda barer, restauranger, butiker, konserter och teatrar. Vad händer då med stadens puls med upplevelser och underhållning som millennials ständigt längtar efter?

Generationskriget är en extra intressant företeelse i det finska perspektivet, med en mycket stor grupp boomers och en av världens yngsta regeringschefer. Sanna Marin tycks vara en mycket bra representant för millennials, med en hög och genomtänkt närvaro på olika sociala plattformar, något som världspressen, från affärstidningar som Bloomberg till internationella modemagasin som Vogue, gärna rapporterar om.

Mot denna framgångssaga kan i generationsperspektivet ställas att nära hälften av de finska boomers som deltog i en stor intervjuundersökning för ett par år sedan var missnöjda med sitt liv och kände sig som offer för en orättvis och obegripligt snabb värld. Men det fanns även en ”solskensgrupp” på cirka tio procent av de tillfrågade som menade att världen var en riktigt bra plats att befinna sig på.

Slutsatsen blir väl att hur livet uppfattas beror inte enbart på vilken generation du tillhör, utan många andra faktorer spelar in. Dessutom påverkas förutsättningarna för alla, unga som gamla, ständigt av vad som händer i omvärlden.

Boomers är födda 1946–1964, under babyboomen efter andra världskriget. Kallas även för den själviska generationen.

Generation X är födda 1965–1979/80. Kallas också för den ironiska generationen. Begreppet myntades av Douglas Coupland i boken med samma namn, som kom ut 1991.

Generation Y eller millennials är födda 1981-1982 till mitten av 1990-talet. Kännetecknas av att vara första generationen uppvuxna med internet, mobiltelefon och plattor.

Generation Z är personer som växt upp efter millennieskiftet, födda från 1995 och framåt. De är toleranta, globala och miljömedvetna och uppkopplade dygnet runt. De använder inte e-post eller Facebook, utan andra sociala plattformar som Youtube och Instagram, men även Tiktok och andra, som varierar över tid.