Valfriheten i vården blev klar: kundsedlar ska komplettera

Valfriheten går ut på att man inom den skattefinansierade primärvården ska kunna välja mellan vårdenheter – i praktiken hälsocentraler – som upprätthålls av offentliga sektorn, privata vårdbolag eller tredje sektorn.

Det är en del av vårdreformen, som ska träda i kraft 2019.

Regeringen fick sitt förslag klart på onsdagskvällen.

Tidigare har valfriheten varit tänkt att gälla primärvården, men i regeringens förslag kan också en del av specialistvården i landskapen bli föremål för valfrihet.

- Vi inför två slags servicesedlar. Den ena är ett redskap som man kan använda för tilläggstjänster till den hälsovårdscentral man valt. Den andra sedeln, kundsedeln, kommer att gälla vissa former av specialistvård. Patienten kan då ta sedeln till valfri vårdproducent, och också välja att betala själv för mer än sedeln räcker till, säger social- och hälsovårdsminister Juha Rehula (C).

Vårdproducent, det vill säga vilken hälsocentral man vill gå till, väljs för ett år i taget, och den ska ta ett helhetsansvar för kunden, säger Rehula.

I praktiken kommer Folkpensionsanstalten att stå för den penningtrafik valfriheten förorsakar.

Rehula anser att regeringen tagit hänsyn också till små aktörer på olika sätt. Bland annat ska servicesedlar kunna användas också hos mindre aktörer. Det ska också bli möjligt för flera små företag att bilda andelslag tillsammans.

De som är i behov av mycket vård, till exempel personer med funktionsnedsättningar, kan få valfrihet via en personlig budget.

– När det kommer en sådan dag då marknaden fungerar är målet att två tredjedelar av pengarna inom vården ska cirkulera inom den valfria vården, säger Rehula.

Största delen av specialistvården blir ändå inte valbar, utan den är organiserad av landskapen.

Vilken aktör som helst kan heller inte väljas inom primärvården, utan de ska först vara registrerade och godkända som alternativ att vända sig till.

Samlingspartiet, som drivit frågan om valfrihet, verkar belåtet med resultatet.

– Det är som en julklapp, säger inrikesminister Paula Risikko (Saml).

– När det finns fler aktörer kommer tillgången till vård att bli bättre, säger Risikko.

Studenthälsan kommer att fortsätta separat och gälla också yrkeshögskolor.

Regeringen förhandlade in på kvällen om hur landskapens finansiering ska se ut. Enligt reformminister Anu Vehviläinen (C) har det skett justeringar i finansieringen på basis av bland annat tvåspråkighet och skärgårdskommuner, vilket ger landskapen lite mer. För tvåspråkig administration viks 0,3 procent av finansieringen till landskapen på totalt 17,8 miljarder euro. Kompensationen för skärgårdskommunerna ska motsvara den mekanism som finns i dagens statsandelar till kommunerna.

Det har förekommit oro för att valfriheten i praktiken inte finns i alla landskap, på grund av skillnader i marknaden.

– Det kommer att finnas valfrihet i alla landskap, men en bred valfrihet mellan många aktörer finns inte i alla. Alla förstår säkert att servicemarknaden inte är densamma i alla landskap, säger utredningsman Tuomas Pöysti.

Paula Risikko säger att statsstyrningen kommer att spela en central roll för att undvika att konkurrensen försämras, till exempel genom stora företagsfusioner eller -köp.

– Jämfört med dagens läge kommer statsstyrningen att bli större, säger Risikko.

– Målet ska faktiskt vara att utöka servicen för den enskilda individen. Då är det inte meningen att det ska stöta på svårigheter på företagsfältet. I slutändan gäller att planerna för vilka alla som ska organisera vården ska godkännas.

Sedan utkastet till lagtext gjordes i somras har det skett justeringar också i vad landskapen får för uppgifter. I fortsättningen ska också ambulansverksamheten ligga på landskapens ansvar, där också akutvården finns. Regeringen har också beslutat att icke akuta sjuktransporter kan konkurrensutsättas.

Regeringen har redan tidigare kommit överens om att ansvaret för vården flyttas från kommunerna till 18 landskap 2019.

Landskapen som förvaltningsnivå har varit viktigt för Centern, och i gengäld har Samlingspartiet drivit valfrihet i vården, och motsatt sig att landskapen skulle få egen beskattningsrätt. Det är just modellen för valfrihet och finansieringen av den som varit en öppen fråga hela hösten.

Armbrytningen om antalet vårdområden i vårdreformen ledde till en regeringskris hösten 2015. Också förhandlingarna om valfriheten har varit hårda, eftersom tidtabellen förlängts. På onsdagen utlovades ett resultat redan på eftermiddagen, men förhandlingarna pågick till kvällen.

Riksdagsledamot Touko Aalto (Gröna) är skeptisk till hur regeringen beräknat att reformen ska spara bort tre miljarder av kostnadsökningen inom vårdsektorn. Ifall valfriheten blir dyr är risken att servicen ändå begränsas, menar han. Han är också orolig för att vårdkedjan mellan primär- och specialistvården inte blir så sammanhållen som regeringen utlovat.

De gröna har också kritiserat den demokratiska aspekten i landskap som inte har någon beskattningsrätt.

– Om landskapen inte har beskattningsrätt och deras service bolagiseras, blir det lätt så att de folkvalda beslutsfattarna i landskapen bara får agera gummistämpel. Det är inte demokrati, skriver Aalto i ett pressmeddelande.

Han ser ändå goda sidor i förslaget, bland annat att regeringen valt att trygga studenthälsan.

– Att utvidga studenthälsovården till yrkeshögskolestuderande är ett bra beslut, men studenthälsans verksamhetsförutsättningar måste tryggas.

SDP:s Tuula Haatainen anser att snabb service borde tryggas genom tillräckliga läkarresurser.

- Samma resultat kan nås utan bolagisering och privatiseringsiver.

– Omfattningen av tvångsbolagiseringen är större än vi kunnat föreställa oss.

Haatainen kritiserar också att valfriheten utvidgas till att kunna gälla vissa ingrepp i specielistvården. Hon anser att det spjälker upp specialistvården i listor på olika slags ingrepp.

– Det styckar vården och utsätter den offentliga sektorn för en risk att inte få tillräckliga volymer. En så stor förändring kan inte godkännas. Den privatisering som föreslås här hotar helheten. Regeringen är dessutom inkonsekvent: Nyligen har den i jourreformen föreslagit att centralisera vissa specialistingrepp, och nu föreslår den valfrihet innan bläcket på det förra förslaget ens hunnit torka.