Skarvsmällen: Ålänningar sköt över 900 skarvar

I lördags var det dags för den så kallade Skarvsmällen på Åland. Åländska jägare drog ut i skärgården och sköt sammanlagt 924 skarvar.

Heidi Herrmannheidi.herrmann@hbl.fi
16.08.2022 06:58 UPPDATERAD 16.08.2022 13:49
Enligt Robin Juslin, jaktförvaltare på Ålands landskapsregering, är skyddsjaktens syfte inte att begränsa skarvstammens storlek genom att skjuta så många fåglar som möjligt.
– Påverkan på skarvpopulationen är obefintlig, det är ändå så få fåglar som fälls. Skyddsjakten på Åland är viktig för att störa skarvarna i de områden där de samlar sig. Det är den enda metoden som har bestående effekt, så att de håller sig borta.
Skarven orsakar enligt Ålands landskapsregering allvarlig skada på fiskbestånden. Det är i synnerhet abborren som skarvarna skrämmer bort och äter upp, enligt Robin Juslin.
Landskapsregeringen har därför gett tillstånd att fälla 3 000 skarvar. Skyddsjakten pågår mellan den 1 april och den 31 december och antalet fällda skarvar ska utan dröjsmål meddelas till landskapsregeringen.
Att skarvar skulle bli liggande skadeskjutna och lidande förnekar Robin Juslin.
– Alla jägare gör vad de kan för att avsluta lidandet för en skadeskjuten fågel. Det bör lyftas fram i det här sammanhanget. Det är ingen jägare som skulle delta i det här för att de hyser hat mot skarven, säger Robin Juselius.
Tvärtom, menar han, är skarven en populärare fågel på Åland än på fastlandet.
– Man tar skarven till vara och äter den. På det viset har många börjat se fram emot skyddsjakten. Vi har inga arga insändare om skarven i tidningarna här.
Totalt har 1 222 skarvar skjutits på Åland i år, enligt Robin Juslin.
Den åländska avvikelsen från Finlands restriktiva linje i fråga om skarvjakt bottnar i en egen tolkning av EU:s fågeldirektiv.
I Ålands självstyre ingår att Åland har en egen lagstiftning kring jakt. Skyddsjakten på skarv grundar sig på de undantagsmöjligheter som ingår i fågeldirektivet, som HBL rapporterat om tidigare.

Stora regionala variationer

I sommar fanns det cirka 24 470 skarvbon i Finland. Det är cirka en procent, det vill säga 140 bon, färre än föregående sommar, enligt Finlands miljöcentral.
Sedan 2015 har storleken på häckningsbeståndet i Finland varierat med några få procent. På regional nivå är de årliga variationerna i antalet bon ändå stora, enligt myndigheterna.
Enligt forskare Pekka Rusanen inverkade det rikliga havsörnsbeståndet på skarvarna.
”I Finska viken, Skärgårdshavet och Kvarken fanns det i år sammanlagt nästan 6 000 färre skarvbon än för fyra år sedan”, säger Rusanen i ett pressmeddelande från Finlands miljöcentral.

Många kolonier övergavs

I år övergavs ett exceptionellt stort antal kolonier. I de 23 övergivna kolonierna fanns ännu förra sommaren cirka 3 000 bon. Ett stort antal av dessa bon lämnades tomma på grund av havsörnens ökade jakt. Dessutom har skarvens häckning misslyckats i flera mindre kolonier, rapporterar Finlands miljöcentral.
Olagliga störningar av skarvkolonier inträffade i sommar åtminstone i Raseborg och Finström på Åland, där det enda häckningsförsöket som observerats i landskapet förhindrades. Dessutom finns det tecken på störningar åtminstone i Lovisa, Borgå och Kristinestad.
Artikeln är uppdaterad med kommentar av Robin Juslin.

Här häckar skarven

I Finland observerades 52 skarvkolonier i sommar.
Kolonierna häckade på sammanlagt 71 skär eller öar, och dessutom häckade fem kolonier i små grupper enbart i sjömärkenas, linjetavlornas eller fyrarnas konstruktioner.
Över 60 procent av hela Finlands skarvbeståndet häckade i de åtta största kolonierna. Dessa kolonier med över tusen bon fanns i Raumo (omkring 4 700 bon), Korsholm (2 240), Borgå (1 680), Åbo (1 490), Kristinestad (1 430), Karleby (1 360), Enäjärvi i Björneborg (1 250) och Esbo (1 140).
På kommunal nivå minskade beståndet mest i Kyrkslätt med omkring 1 100 bon och ökade mest i Raumo med 1 040 bon. I Nystad och Raseborg minskade beståndet med omkring 400 bon. I Esbo, Björneborg och Korsholm ökade beståndet med omkring 300 bon.
Det totala häckningsområdet för skarvkolonierna var cirka 65 hektar.
I både Finska viken och Bottenhavet fanns ungefär en tredjedel av skarvens bon, en femtedel i Skärgårdshavet, tio procent i Kvarken och nio procent i Bottenviken.
Skarvbeståndet i hela Bottenvikenområdet ökade med sammanlagt 12 procent. Det fanns nästan 12 700 bon i Bottenvikenområdet, varav cirka 8 010 i Bottenhavet, 2 480 i Kvarken och 2 190 i Bottenviken.
Källa: Finlands miljöcentral
Läs också:
Därför skjuter ålänningarna tusentals skarvar medan övriga Finland tvistar om jakten
Skarvjakt kräver kreativitet och tålamod: ”Skyddsjakten lindrar symtomen men löser inte problemet”

ANDRA LÄSER